lördag 31 december 2011

Gott nytt år!

Jag vill önska alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!

Jag hoppas att ni följer mig på bloggen nästa år med!!

Ingen bra dag.....

Den här dagen har inte varit bra! Jag är jättetrött, ont i halsen, snuvig och har haft problem med magen, en riktig skitdag helt enkelt! Usch....

Var meningen att jag skulle till min bästa vän Helene och hennes underbara familj och fira nyår men jag kände inte att jag orkar det idag. Jag vill bara att denna dag ska ta slut snart, men är ändå medveten om att jag måste vara vaken till tolvslaget eftersom det kommer smälla en hel del, det har redan börjat hör jag! Då går det ju ändå inte att sova! Så det är bara att bita ihop några timmar till.....

Idag är min ångestkurva lite högre än vad den har varit det senaste dagarna, varför vet jag inte....kanske för att denna dagen är speciell för folk, mycket förväntningar och press. Det är väl inte meningen man ska sitta i soffan med mysis på, men jag vill faktiskt inget annat idag! Är man osocial och tråkig då? Jaja, då får jag väl vara det. Men såpass känner jag mig själv att just idag är det detta jag mår bäst av! Jag tycker att nyårsafton är överreklamerat.....det är bara en vanlig dag för mig faktiskt!

Dela gärna med er vad ni känner om nyår, håller ni med eller inte?

Jag hoppas verkligen att dagen imon blir bättre för min del! Känner mig allmänt låg idag, vilket göder ångesten :(

Jag önskar alla ett riktigt gott nytt år! Ta hand om er ikväll/natt!!

Kärlek <3


fredag 30 december 2011

Frisören..

Jag känner mig inte direkt frisk idag heller, men jag ska ändå gå och klippa mig och blondera håret idag, det behövs verkligen. Jag ser förjävlig ut i håret!!

Jaha, imorgon är det nyårsafton. Ett nytt år börjar, sitter och funderar på hur det ska bli...kommer jag bli bättre? Hur lång tid tar detta? Jag har pratat med olika vänner och bekanta som har ångestproblem och det verkar skilja mycket på hur lång tid det tar att bli bättre. För vissa har det tagit mindre än ett år, för andra flera år. Jag inser att resan kommer att bli lång, iallafall minst ett år tror jag! Fy! Orkar man det? Ja, det gör man väl, det kommer ju säkert bli att man mår bättre och bättre längs vägen, att jag till slut kan börja jobba och så. Det känns väldigt långt fram tills jag är redo för att börja jobba, jag har ju aldrig egentligen lyckats bra med nåt jobb jag har haft. Har alltid varit mycket frånvaro eller sjukskrivning. Vilket har känts som ett misslyckande, men ändå är en förklaring på att jag inte varit frisk. Jag hoppas att nästa jobb blir ett som passar mig utmärkt och att jag kommer vara frisk (eller så frisk jag kan bli), så att jag kan sköta det till 100%.
Jag håller tummarna för det!

torsdag 29 december 2011

Sjuk...

Blir inget psykologbesök idag, jag har blivit sjuk. Neo smittade oss med förkylning när han var här i jul, men det var det värt! Han är underbar den lille prinsen, men "giftig" som hans mamma Lina säger :) Han smittar ner sina kära hela tiden....dessa förbannade dagisbaciller :( 

Jag blev väldigt glad idag när jag läste kommentarer på bloggen, dels från min svägerska Lina men också från en tjej som är okänd för mig men som hamnat på min blogg genom mitt samarbete med Hjärnkolls websida. Hon har själv startat en blogg om hennes ångestproblem som jag gärna vill tipsa om: http://projektmotangest.blogspot.com/. Jag har också lagt ut den som länk på min blogg under rubriken "Bloggar jag följer". Läs den gärna och följ med henne på hennes resa att bli frisk. Det ska jag göra! Jenny, jag önskar dig all lycka till på färden! Vi fixar detta!

Jag hoppas verkligen att år 2012 blir bättre än 2011! Jag har svårt att tro att det ska bli sämre än vad detta året varit. Nu när jag fått sån här hjälp så kan det bara bli bättre! Jag håller tummarna! Min kropp ska inte längre vara ett hem där ångesten kan bo...min kropp och själ ska under detta året bli fritt från ångestsyndrom!



Kärlek <3

onsdag 28 december 2011

Julen är över....

Nu är julen över för detta året. Vi har haft en fantastisk jul med alla våra nära och kära. Det har varit roligt men väldigt intensivt så nu är jag trött. Har blivit förkyld också så nu blir det nog vila i några dagar.

Jag fick jättefina julklappar så jag är mer än nöjd! Men den finaste julklappen var att min bror och hans familj kom ner från värmland så vi fick fira jul hela familjen, tillsammans alla vi syskon! Det händer inte så ofta (sedan Ola flyttade till värmland) att vi kan fira allihop tillsammans! <3

Imorgon är det dags för psykologbesök igen, vi får se vad det kommer att handla om. Jag har inte hunnit läsa eller göra övningar eftersom det varit jul. Det blir säkert samtal bara.

Nu blir det till att vila i soffan!

Hoppas ni alla har haft en underbar jul!

Kram


fredag 23 december 2011

Jul....

Igår hos psykologen blev det mycket prat. Vi pratade om min relation till mamma och varför jag har blivit så bunden till henne. Jag har en väldig oro om att mamma ska dö och lämna mig. Det är fruktansvärt jobbigt att gå och tänka på det varje dag. Han sa att vi ska försöka lösa upp dom banden litegrann så jag inte blir så beroende av henne. Men det kommer ta tid och först och främst ska vi koncentrera oss på KBT-träningen.

Imorgon är det julafton! Jag längtar faktiskt mycket detta året. Antagligen för att hela vår familj kommer vara samlad imorgon. Min bror Johan, hans fru Linda och deras barn Oskar och Viktor, min bror Ola och hans Lina, lille Neo och deras hundvalp Alfons och våra 4 bebisar såklart (katterna). Så fantastiskt ska det bli! Jag har bokat Neo dessa dagar så han ska sova med mig här hos mamma och pappa. Så han och jag ska mysa varje morgon!! <3

Så i jul blir det nog inte så mycket bloggande, jag kommer ha fullt upp med Neo, hundvalp och att umgås med min familj!

Jag önskar alla som läser min blogg en RIKTIG GOD JUL!!
Ta hand om er, det ska vi göra!!

Många julkramar Anna

torsdag 22 december 2011

Psykologbesök...

Idag är det dags igen för psykologbesök. Jag tror att vi kommer prata om magandningen och kapitel 4, tankeverksamhet. Vi får se....jag berättar ikväll när jag varit där!

Imorgon kommer äntligen Ola, Lina, Neo och Alfons! Som vi längtar!! Har svårt att fatta att det är julafton om två dagar! Vi lär inte få nån vit jul i år iallafall :(

Kärlek <3

tisdag 20 december 2011

Magandning

I kapitel 3 i boken så handlar det om att andas rätt som jag nämnt tidigare. Jag gjorde övningarna i boken idag för första gången. Man ska göra övningarna flera ggr om dagen. Det är inte lätt att andas med magen kan jag säga! Vissa övningar gick bra, vissa inte. De övningar man ska ligga ner och andas långa djupa andetag genom näsan och magen var relativt lätta att göra. Men sedan handlade en övning om att stå upp och andas med magen, det gick inte så bra. Jag har förstått att jag andas mycket med bröstet, det är nog vanligt bland dom flesta personer, men om man lider av paniksyndrom så har ungefär hälften av oss en tendens att lida av kronisk hyperventilering, vilket betyder att man nästan alltid överandas. Det kan märkas på följande vis:
* bröstandning
*andning genom munnen istället för genom näsan
*ofta förekommande suckningar, gäspningar, hostningar eller harklingar
*uppenbart tung andning

Det finns två typer av hyperventilering - akut och kronisk.

Jag vet inte om jag lider av kronisk överandning, men det är mycket möjligt. Genom att lida av kronisk hyperventilering så har man lättare att få panikattacker. Du är liksom redan på helspänn, vilket gör att minsta lilla oro eller fysiskt symptom kan sätta igång "paniksignalen" och attacken startar. Eftersom jag har svårt att andas med magen så kanske jag lider av kronisk hyperventilering. Jag gäspar väldigt ofta, jag andas mer med munnen än näsan och jag tror att jag andas ganska tungt, men det är svårt att veta. Kanske ska ta upp det med M på torsdag, han kanske kan hjälpa mig att kolla upp det med hjälp av nåt andningstest?

Jag känner iallafall att detta kapitlet kommer att ta tid, det kommer bli svårt för mig att lära mig andas med magen! Jag vill inte stressa igenom kapitlen, utan det får ta den tid det tar! Jag vill verkligen lära mig att magandas, eftersom det står att det är en väldigt bra hjälp för personer med paniksyndrom. Det gör att man kan använda andningen i en panikattack och hantera den på ett annat sätt än det man gör idag. Idag handlar det mycket om kamp - eller flyktbeteendet för mig. Får jag en attack vill jag gärna fly, inte kämpa! Andas jag rätt sen kommer jag att kunna ta emot ångesten och kunna gemomlida attacken utan att fly! Det längtar jag efter!! Den dagen man säger till ångesten: "Jaha, nu kommer du! Jaja, kom du en stund, jag kan svettas en stund, mitt hjärta kan slå några slag extra, men om en stund är det dags för dig att gå!" :) Den dagen har jag vunnít!!!


måndag 19 december 2011

Julhandlat...

Idag åkte jag med mamma och pappa och handlade all julmat. Det gick bra! Jag var bara lite ångestladdad innan men bestämde mig för att åka med ändå och det gick bra som sagt! Skönt!

Idag ringde min bror som bor i värmland. Han och hans familj ska komma till oss över jul. Vi längtar såå mycket. Han berättade idag att dom har köpt en hund, Alfons 8 veckor! Han är en blandning mellan doberman, rottweiller (hur stavas det?) och New Foundland. Han kommer att bli stor! Men nu är han bara en liten söt valp... :) Ska bli spännande att se hur det går här i jul med underbara prinsen Neo 1,5 år, lille Alfons 9 v och 4 katter! :) Det kan bli väldigt spännande, men otroligt kul! Hoppas bara att vi alla får vara friska över jul!

Nu ska jag läsa kapitel 3 i boken.


lördag 17 december 2011

Meditationsövningen

Meditationsövningen jag gjorde hos psykologen sist, gick ut på att försöka fokusera på tankarna som "ploppar upp" I huvudet.

Jag skulle sitta avslappnat och andas lugnt, medan han talade med en lugn röst. Jag skulle fokusera på det ställe på kroppen där jag kände min andning som starkast. I mitt fall var det bröstet. Jag skulle fokusera på det stället, sedan pendla mellan tankar som "ploppar upp" och fokusen på bröstet. Svårt att förklara, men förstår ni vad jag menar? Det går alltså inte att styra tankar som "ploppar upp", men det går att styra var man lägger fokus någonstans. I mitt fall så tänkte jag på hur högt klockan tickade under tiden vi gjorde övningen, och dom tankarna bara "ploppade upp", men jag kunde sedan återvända till tankarna på hur jag andades med bröstet. Förstår ni? Väldigt svårt att förklara den övningen....

Jag tyckte övningen var väldigt intressant och lärorik. Jag blev väldigt avslappnad.
Detta är tydligen en meditationsform som buddistiska munkar utövar berättade Marcus (psykologen).

Kärlek <3

torsdag 15 december 2011

Psykologbesök....

Idag var jag hos psykologen. Idag i väntrummet hade jag ingen ångest alls, inte varit ångestladdad innan idag heller. Så idag gick det jättebra i väntrummet! :) Det blir säkert lättare för varje gång nu hoppas jag!

Idag pratade vi mycket om andningstestet jag gjorde igår, vi analyserade vad jag tänkte, vad jag kände mm. Han tyckte det var starkt av mig att jag gjorde testet. Han tycker jag är duktig. Känns väldigt bra att inte göra honom eller någon annan besviken! Det stärker mig själv också naturligtvis! Jag känner redan att jag har kommit ganska långt, jag har bara varit hos honom 8 ggr hittills. Känns väldigt skönt att det känns så här bra! Jag är faktiskt ganska stolt över mig själv! :) Får man säga det, utan att det uppfattas som skryt?? Jaja, nu gjorde jag det iallafall... :)

Nu har jag en vecka på mig att fortsätta läsa boken, om att andas "rätt". Ska bli väldigt intressant! Jag ska lära mig bukandas, det kan jag behöva som andas mest med bröstet.

Vi gjorde en meditationsövning idag som gick ut på att kunna kontrollera sina tankar, och vart man lägger fokus någonstans. Övningen tog ca 5 minuter och var väldigt rogivande och lärorik. Berättar mer om övningen i nästa inlägg.

Kärlek <3

onsdag 14 december 2011

Gör som jag, bli en Hjärnkoll-supporter och berätta hur du ska bryta tystnaden kring psykisk ohälsa – ett viktigt bidrag för ett psykiskt friskare Sverige. Gå in på www.hjarnkoll.se

Överandningstest (hyperventilering)

Idag började jag läsa kapitel 3 i boken. Kapitlet handlar om att andas rätt. Som jag nämnt tidigare så kan man styra det fysiska moment som sker i kroppen om man kan lära sig att andas "rätt". När man får en panikattack så hyperventilerar man, man överandas, man andas på ett sätt så att kroppen får mer syre än vad den gör av med. Många av de obehagliga eller skrämmande symtom du får under en panikattack kan alltså beror på att du hyperventilerar.
I boken ingår nu olika tester man måste göra för att KBT-terapin ska ha effekt och man ska bli frisk. Första övningen gjorde jag idag!

Ska nu berätta hur övningen går till:

Detta behövdes för övningen:
1 äggklocka el timer
papper o penna
en papperspåse, tex blompåse, el glasspåse

1. Ta fram papperspåsen

2. Stå upp och låt armarna och händerna hänga avslappnat efter sidan.

3. Blunda

4. Andas snabbt och djupt i 90 sek eller tills dess du känner att du inte klarar längre. Titta gärna på klockan då och då. Ta djupa andetag med munnen. Det ska gärna låta om dig som efter att du sprungit snabbt under en längre tid. Du bör ta ca 40 andetag i minuten.

5. Lägg märke till alla känslor, tankar och fysiska symtom som dyker upp. Tillåt dig att undersöka och känna symptomen som kommer. Tänk inte på något annat samtidigt.

6. När du är klar efter 90 sek så sätt dig ner och andas långsamt och lätt. Fortsätt med det tills du mår bra igen. Om det känns mycket obehagligt kan du andas i påsen. Placera då papperspåsen över din näsa och mun och försök att få så lite luft som möjligt att läcka ut genom kanterna. Andas normalt in och ut i påsen. Lägg märke till hur snabbt du kan stoppa symptomen som uppkom genom överandningen. Det beror på att du snabbt återställer
syre - och koldioxidhalten i blodet.

7. skriv ner alla känslor, förnimmelser och symtom du upplever under testet.

Hur gick testet för mig?

Jag gjorde testet i köket med mamma. Hon stod framför mig och vi började andas tillsammans, sen fortsatte jag och hon slutade överandas. Jag hyperventilerade i ca 40 sek, sen kom yrseln och med den kom paniken.....jag fick hjärtklappning, skakig i benen, kallsvettig, huvudvärk och ännu mera yrsel. Jag tog mammas hand och höll den hårt och satte mig ner på en stol och började andas djupa andetag, tog hjälp av påsen.
Efter kanske 30 sekunder började jag må ok igen, yrseln försvann men jag var fortfarande skakig och svettig samt ännu mer huvudvärk.

När man gjort klar övningen fanns 3 alternativ i boken:

1. Jag var för rädd för att göra testet!

2. Jag kände mig bara lite yr, men det kändes inte alls som när jag har en panikattack.

3. Symtomen var mycket lika de som jag upplever under en panikattack.

Det man tyckte passade in på sig själv, det stycket i boken läser man. Jag läste stycket om att symtomen var mycket lika det jag känner vid en panikattack.

Det var fruktansvärt obehagligt och skrämmande. Men jag hade mamma med mig i övningen som gav mig trygghet. Annars hade jag nog inte kunnat göra den! Jag vet vad som utlöste paniken. Det var till 100% yrseln som satte igång tankar som "jag kommer svimma"! "Jag måste ifrån detta tillstånd!"  När den tanken kom, kom också hjärtklappningen, svettningarna mm och paniken var i full gång!

Detta styrker verkligen inlägget jag gjorde tidigare idag där jag skrev om tankens kraft. Tankens feltolkning gör att jag får panikattacken!

Nu några timmar efter övningen så har jag fortfarande huvudvärk, men alla andra symtom är över. Jag sitter faktiskt här i soffan och är stolt över mig själv och att jag vågade göra övningen! Jag har verkligen bestämt mig för att inte må så här dåligt mer!

Idag tillåter jag mig att vara stolt över mig själv! Idag är jag bra! :)



Så här såg jag ut idag, hehe!

Tankar....

Igår läste jag kapitel 2 i boken "Ingen Panik", det handlar om tankar och hur man utvecklar ett paniksyndrom. Otroligt intressant. Allt handlar om att tolka tankar, alltså hur man tolkar en tanke som "ploppar upp" el kroppsliga signaler och får dom att tro att dom är farligare än vad dom egentligen är. Tex kan det börja med att du får hjärtklappning som då tolkas att du tror du håller på att få en hjärtinfarkt, vilket leder till en ond cirkel av symptom och katastroftankar av dom. Den onda cirkeln kan kan beskrivas som att man först upplever en skrämmande kroppslig reaktion, tex hjärtklappning, orolig mage, overklighetskänslor eller yrsel och reagerar på det genom att få ångest. Den oron utlöser i sin tur ytterligare reaktioner, som i sin tur ökar på ångesten som leder till katastroftankar. Då tänker man att man har fått en hjärtinfarkt, håller på att bli galen eller något annat skrämmande. Efter ett tag, när tankarna och reaktionerna har snurrat runt på det här sättet i en ond cirkel är panikattacken ett faktum!
Hela förloppet kan ta några sekunder eller minuter och man behöver inte vara medveten om de inledande reaktionerna eller tankarna som startade attacken.

Professor David Clark har presenterat en feltolkningsmodell. En ond cirkel kan se ut ungefär så här:

1. Utlösande stimuli (inre el yttre) tex overklighetskänslor
2. Upplevt hot tex "tänk om jag får en panikattack"
3. Oro/ångest tex rädd och orolig
4. Kroppsliga symptom tex skakig, hjärtklappning andnöd, orolig mage, mm
5. Feltolkning tex "Jag har en hjärtinfarkt"
6. Panikattacken ett faktum

Det är alltså hur vi feltolkar tankar och dom kroppsliga symtomen som utlöser panikattackerna! Med hjälp av KBT-terapi kan vi "lära om" att tolka signalerna, vilket gör att vi kan leva utan ångestattacker. Väldigt intressant! Eller hur???


Kram <3

tisdag 13 december 2011

Läkarbesök.....

Idag var jag hos läkaren, psykiater på krokslätt vårdcentral. Han var bra, tog sig verkligen tid för mig, jag satt där inne i över 1 h, så det kändes väldigt seriöst. Vi pratade om mina mediciner och bestämde att jag skulle forstsätta med dom, finns en kompliteringsmedicin jag kan ta om jag vill, men jag har inte bestämt mig ännu.....har ingen lust att trycka i mig hur mycket mediciner som helst, så vi får se hur det blir.

Han sjukskrev mig fram till mitten av mars, så får vi se hur långt jag kommit i terapin och hur jag mår då.

I januari ska jag till vårdcentralen till min allmänläkare pga att jag och min psykolog tror att jag lider av irriterad tarm (IBS), googla på det om det är intressant. Jag har haft känslig mage hela livet känns det som, så jag ska undersöka om det kan vara det. Är det det så blir min kbt-terapi lite annorlunda, då vi alltid får ta hänsyn till min mage och ha en toalett i närheten. Många personer med ångest och stress utvecklar tydligen IBS, så det låter ju inte helt omöjligt att det kan vara det. Vi får se! Det känns ju inte så roligt, det är fruktansvärt jobbigt att ha en sådan här mage :(

Jag hoppas att ni alla har haft en underbar luciadag! Jag har inte haft nån riktig luciakänsla idag tyvärr. När man inte har några egna barn, och nu jobbar jag ju inte med barn heller, då blir det inget luciafirande direkt. Tråkigt! Jag kommer ihåg när man var liten själv och var lucia eller tärna i skolan vilken underbar känsla av frid som inföll. Saknar den tiden!

Kram på er


måndag 12 december 2011

Julkorten klara.....

Idag har jag och mamma gjort färdigt alla julkort, 31 stycken blev det! Vi gör egna kort (scrapbooking) för er som inte vet! Det var jobbigt, men roligt! Bilder på korten ligger på facebook om ni vill se. Lägger ut ett par bilder här med nu.....

Imon ska jag till en psykiater, vi ska väl prata om mina mediciner och se om jag behöver andra (hoppas inte det), och sjukskrivning. Mitt vikariat som dagbarnvårdare tar slut 31/12, men jag kommer inte kunna söka jobb eller arbeta from 1/1, så det blir nog fortsatt sjukskrivning. Jag har aldrig träffat denna läkare så jag är lite orolig, men han är säkert bra, han jobbar ju på allmän psyk där min psykolog jobbar, så han är nog insatt i mitt ärende. Håll tummarna för mig! Väntrum ensam!! Fy!!

Kram

Kärlek <3








lördag 10 december 2011

Pepparkaksbak...

Idag har jag och mamma bakat pepparkakor! Dom är såååå goda! Dom har blivit ganska populära bland vänner och arbetskamrater till oss....roligt tycker vi! Det är verkligen dom godaste pepparkakorna som finns.....

Imon blir det lussekatterbak.... :) Mina blir utan saffran och russin :)
Blir även en saffranssats med russin till dom andra i familjen så dom blir nöjda!

Nu blir det snart kaffe och Pannacotta, mums!!

Ha en härlig lördagkväll!

Kärlek <3


fredag 9 december 2011

KBT-terapin börjar snart.....

Idag var jag hos psykologen...kändes bra att berätta för honom att pappa inte hade nåt farligt i strupen. Han blev lättad, och tyckte det var skönt att vi nu kunde släppa det orosmomentet och bara koncentrera oss på mig och min väg till att bli frisk!
Därför ska vi nu börja min kbt-terapi (kognitiv beteende terapi). Vi ska använda oss av boken "Ingen panik" som utgångspunkt och inspiriation. Finns många övningar i den som vi ska gå igenom.

Som läxa till nästa vecka ska jag läsa kapitel 2 och 3. Kapitel 2 handlar om tankar kring panikångest och vad som händer i kroppen rent fysiskt när en panikattack slår till.
Kapitel 3 handlar om att andas rätt. Det är i kapitel 3 övningarna börjar. När jag såg övningarna så ville jag bara slå ihop boken och inte öppna den mer! Man ska öva på att överandas, alltså hyperventilera. Det känns inte så lockande att framkalla sånt känner jag! När man får en panikattack så är det lätt att börja hyperventilera, alltså ska man öva på att det inte är farligt, bara obehagligt! Det är stor skillnad på obehagligt och farligt säger min psykolog! Det har han ju rätt i, men när man är i en attack så känns det livsfarligt! Fy! Men jag har lovat honom att jag ska göra övningarna så det är bara att ta tjuren i hornen och göra det! Jag kommer skriva om övningen och hur det går såklart! Usch!

Nu blir det snart räkor och en öl faktiskt! Inte ofta det händer att jag dricker öl, men ibland är det så otroligt gott med ett kallt glas öl! :)

Kram till er alla
<3

torsdag 8 december 2011

Glad idag!

Idag är en bra dag! Jag har inte berättat här på bloggen, men familjen har haft ett orosmoment en tid nu. Min pappa har något fel på sin matstrupe, en förträngning kallade läkaren det. När vi fick detta besked så såg jag bara cancer och död framför mig! Så mycket negativa tankar och ångest. Har varit såå jobbigt att leva i denna ovisshet.....

Idag gjorde pappa en gastroskopiundersökning och läkaren säger att det inte var en TUMÖR!! Inget annat farligt heller! Antagligen magsyra som fräter på hans tarm, han har lidit av halsbränna nästan hela livet. Dom tog prover på honom som vi får reda på om ca 5 veckor. Kan också vara nån typ av allergi säger doktorn, och då är det bara att medicinera.

Därför mina vänner, är jag så lycklig idag!! Min pappa är inte allvarligt sjuk!

Nu kan jag koncenterera mig på mig själv och min väg till att bli frisk, utan oron över pappa. Därför börjar nog snart min kbt-terapi. Ska till psykologen imon och berätta denna glada nyhet, så kör vi nog igång min terapibehandling. Annars hade den fått vänta lite, och det hade bara blivit samtalsterapi ett tag...

Så idag är jag glad!!! :)

onsdag 7 december 2011

Hjärnkoll!

Idag blev jag godkänd bloggare för hjärnkoll! :) Det betyder att jag finns med på deras hemsida som bloggare, alla som går in på http://www.hjarnkoll.se/ kommer se min blogg där, vilket känns roligt och nyttigt. Jag kommer nå ut till fler, alla som googlar på mitt syndrom kommer länkas till bla min blogg. :) En väldigt bra sida, där personer bloggar om alla olika typer av psykiska sjukdomar! Väldigt intressant.

Gör som jag, bli en Hjärnkoll-supporter och berätta hur du ska bryta tystnaden kring psykisk ohälsa – ett viktigt bidrag för ett psykiskt friskare Sverige. Gå in på www.hjarnkoll.se

Jag hoppas ni hittar nåt intressant därinne!



Imon ska jag göra lite fler julkort, blir inget psykologbesök imon, det blir på fredag denna veckan istället!

Kärlek <3

tisdag 6 december 2011

Kommentera....

Om det är så att ni vill kommentera mina inlägg så ska jag berätta hur ni ska göra! Är lite krångligt kanske.....

Välj det inlägg ni vill kommentera, tryck på "kommentarer"
Skriv ditt meddelande i den vita rutan
Välj sedan i rutan " Välj profil" det alternativ som passar dig, tex namn el anonymt
Sedan klickar du på "skicka kommentar"

Färdigt!

"Ingen Panik"

När jag var hos psykologen sist så bad han mig köpa en bok som heter "Ingen panik". Boken handlar om paniksyndrom och är en självhjälpsbok om hur man kan bli av med sitt paniksyndrom i 10 olika steg. Jag fick boken hem idag så jag har inte hunnit läsa så mycket ännu, men psykologen vill att vi ska arbeta med den samtidigt som jag går hos honom, vilket jag tycker låter bra! Tänk er: Självhjälpsbok och psykolog! Har man sån här tur med hjälp? Man hör så mycket att det är svårt att få hjälp idag, och det är det ju också, alltså måste jag har haft en VÄLDIG tur! Samtidigt så bad jag på mina bara knän (nästan ) hos läkaren om hjälp, för jag orkar inte leva så här längre, jag vet inget annat, har ju alltid mått såhär! Jag vet inte hur man mår när man mår bra! När man är normal! Jag tror att läkaren förstod hur jobbigt det har varit och gjorde verkligen sitt jobb när hon skickade en remiss till psyk! Det är jag tacksam för! Jag kan verkligen inte klaga på sjukvården, den har alltid ställt upp för mig!

Jag ska läsa boken och kanske kommer med tips och goda råd, om det är nån annan som mår som jag!
Jag hoppas att boken kommer hjälpa en bit på väg, det är andningsövningar i den som psykologen ville att jag skulle öva på. Hur man andas har stor betydelse för att "klara av" en panikattack, andningen är det enda sättet att förhindra dom fysiska besvären som händer i kroppen vid en panikattack säger han till mig!
Så det ska bli väldigt intressant och se hur detta går. Jag håller er uppdaterade...

Idag har jag scrappat lite fler julkort, jag och mamma har gjort ca 13 st nu, vi har nog ca 20 till att göra! Det tar tid! Men jag älskar det! Det är avkopplande och jag får annat att tänka på några timmar :)




"Det modigaste människorna är de som vågar vara rädda"
 Åsa Hanell

söndag 4 december 2011

Huvudvärk.... :(

Jag har haft huvudvärk några dagar nu, vilket är jobbigt! En sån där tryckande huvudvärk ovanför pannan :( Jag tror det är nån typ av spänningshuvudvärk. Det snurrar runt en massa tankar i huvudet nu som säkert gör att det blir en psykisk stress. Jag hoppas att det snart går över, man är inte direkt jättepigg nu....


Det kommer bli en del samtalsterapi med psykologen nu, vi ska vänta lite med exponeringen, jag har en del andra tankar och frågor som får stå i fokus först! Så det kanske inte blir så intressanta inlägg under den tiden, men jag ska göra mitt bästa och dela med mig av det jag kan. Hoppas ni har överseende med detta, kommer väl ta lite längre tid att bli bra, men så får det bli!

Jag hoppas att ni har en mysig andra advent! Idag är det mys framför tv som gäller! Som vanligt :)

Kram på er


fredag 2 december 2011

Nagelvård idag!

Idag var jag och gjorde naglarna,var mysigt att få prata av sig med min vän en stund! Tack A!
Mina naglar mår inte särskilt bra nu,så dom går sönder lätt. Men det är ju inte så konstigt eftersom jag inte mår särskilt bra!

Idag har jag mått ganska bra! Åkte med o handlade efter jag gjort naglarna! Åt hamburgare i bilen! Det är ovanligt att jag äter i bilen! Så idag av en bra dag! Jag sov väldigt dåligt i natt,men dagen blev bra ändå! Nu blir det bara tv i soffan. Skriver mer imon! Är trött idag!

Kram på er

torsdag 1 december 2011

"Hänt bild" blev min räddning idag.....

Det gick bra!! :)
Dagen var tuff, var svårt att komma iväg idag men jag köpte en tidning som jag tog med mig in till väntrummet. Jag klev ur bilen 15.15 och gick upp på avdelningen. Toalettbesök, sen satte jag mig i väntrummet när kl var 15.23, 7 min kvar till jag ska in. Jag bläddrade i tidningen, och var lite nervös, var skakig men ingen direkt ångest. Så det gick bra! Psykologen blev glad när han hittade mig själv i väntrummet, vilket gjorde mig glad och stolt! Han var stolt över mig sa han :)

Nu sitter jag här med en enorm huvudvärk, så inlägget idag blir kort!

Ha det!
Kram Anna <3

onsdag 30 november 2011

Imon gäller det...

Nu är det inte många timmar kvar till prövningen börjar! Fy...men det måste gå! Snälla, håll alla tummar ni bara kan för att jag inte ska få en attack där! Jag meddelar hur prövningen gick här imon....

Kram <3

tisdag 29 november 2011

Snart torsdag...

Usch, nu är det snart torsdag och jag ska gå SJÄLV till psykologen! Jag vet hur jag kommer må på torsdag, kommer vara otroligt svårt att komma iväg eftersom jag vet att jag ska sitta ensam utan stöd från någon anhöring i väntrummet!  Fruktansvärt!
Jag hoppas verkligen att jag inte kommer få en panikångestattack, vill absolut inte vara ensam när dom kommer! Därför oroar jag mig för det och då byggs ångesten på ännu mer!
har ni nåt knep på hur jag ska tänka? Tacksam för tips!

Kram


söndag 27 november 2011

Idag är det första advent :)

Vilket väder! Det blåser storm ute....lite otäckt tycker jag!
Sitter i soffan och har tänt det första ljuset i adventsljusstaken, mysigt!
Idag har jag och mamma storstädat inför julen, så nu återstår bara 3 rum sen är det färdigt, puh!

Imorgon börjar en ny vecka, man har lite dålig koll på dagarna när man är sjukskriven, alla dagar är lika liksom. Det som sker denna vecka är psykologbeök på torsdag, det måste jag samla krafter till eftersom jag har en uppgift att utföra! Jag hoppas jag klarar det!

Vi får se vad mer som sker denna vecka.....

Trevlig advent allihopa! Blås inte bort :)

lördag 26 november 2011

Sorry...

Det är ju imon det är första advent, jag ligger en dag före här! :)

Första advent...

Idag är det första advent, mysigt!

Psykologen sa till mig att jag inte får isolera mig så mycket som jag gör, så idag åkte jag med mamma o pappa och handlade. Det gick ganska bra, ångestladdad men det gick bra ändå! Gick to m in på godishavet och köpte godis! :) Kändes bra att komma ut en stund...men nu blir det mys i soffan med tänt adventsljus!

Hoppas ni har en härlig första advent!

fredag 25 november 2011

Snart advent.....

Ja, igår var det psykologbesök som sagt. Det var jobbigt igår, vi pratade och planerade min exponering (möta ångesten). Vi har lite och jobba med säger psykologen, vilket innebär att det kommer ta lite tid och en hel del planering av hur exponeringen ska gå till. Jag ska börja på torsdag (psykologbesök) med att sitta ensam i väntrummet, har haft med mig mamma eller pappa varje gång. Jag har verkligen inte fixat att gå dit själv, ångesten är så jävla stark när man ska utsätta sig för en sådan påfrestning som det är att gå till psykologen, iallafall för mig!

Jag har redan förväntningsoro i kroppen för att jag ska göra det på torsdag, inte roligt alls! Och detta är det "lättaste" på min exponeringslista, tänk då hur det blir när jag ska göra "jobbiga"-listan! Kan jag inte ens tänka på! Jag är livrädd för att jag ska få en ångestattack i väntrummet och att jag är alldeles ensam utan trygghet av någon anhörig!
Jag vet att när jag pratar om det och skriver det så låter det så töntigt, men det går inte att förklara för någon som aldrig upplevt det själv! Är det nån som förstår mig? Har ni nåt knep? Skriv GÄRNA isåfall!

Idag har jag och mamma städat och putsat fönster inför advent, ljusstakarna är uppsatta och lite julkänsla har infunnit sig :) Jag älskar julen och allt det innebär! Ett ljus i allt annars mörka i livet!

Ha en bra fredagskväll!

Många kramar

                                                  Fin julbild jag hittade på nätet!

torsdag 24 november 2011

Anonym....

Ändrade en inställning, så nu kan ni kommentera anonymt om ni vill!!

Psykologbesök....

Idag är det dags för nytt psykologbesök.....det är alltid tungt dessa dagar! Ändå skönt när man varit där..

Förra veckan började vi skriva en lista på moment som jag ska utsätta mig för, så att jag kan möta min ångest. Fruktansvärt läskigt! Det är min största skräck att utsätta mig för en ångestladdad situation, men det är enda sättet att kunna bli frisk säger psykologen, och jag vet att han rätt men jag vill ändå inte göra det!

Idag är det nog meningen att vi ska fylla på den listan med mer moment så vi har saker att arbeta med, men efter förra veckan när jag var där så har det dykt upp mängder med funderingar och frågor pga att jag fick reda på att jag är sjuk.

Tex så frågar jag mig varför ingen annan läkare el psykolog har kunnat ställa en diagnos, jag har sökt för samma orsak i ca 15 årstid. Hur kunde han på bara 3 ggr komma fram till detta? Har dom andra bara skitit i och berätta el är det okompentens det handlar om? Har ni någon fundering på detta så skriv gärna!

Det är nog den största frågan jag har, den vill jag gärna få besvarad...vi får se hur det går idag.
Jag uppdaterar bloggen senare eller imorgon!

Tack och kram på er alla som läser bloggen.

onsdag 23 november 2011

Frågor och funderingar...

Har ni frågor och funderingar så räds inte för att ställa dom, jag svarar så gott jag kan! Kommentera isåfall inläggen här så svarar jag så fort jag kan.....

Kram

Paniksyndrom med agorafobi

Jag tänkte berätta för er vad jag lider av för sjukdom, kommer att hänvisa till fakta från olika internetsidor.

Människor talar ofta om panikångest. Då vet man dock inte säkert
om de menar panikattacker eller paniksyndrom. Det kan därför
vara bra att skilja ut vad dessa begrepp innebär. Avgörande för dem
som får paniksyndrom är att de drabbas av panikattacker. Ganska
många människor får dock panikattacker utan att de utvecklas
vidare till ett paniksyndrom och en del patienter med paniksyndrom
får mycket sällan panikattacker. Ungefär hälften av dem
med paniksyndrom får också så småningom den typ av fobier som
kallas agorafobi. Nedan definieras innebörden av panikattacker,
paniksyndrom och agorafobi.

PANIKATTACK

Vid panikattacker drabbas man plötsligt av en rad obehagliga
ångestsymptom utan att det finns en förklaring till
att de uppstår just vid den tidpunkten. Symptomen brukar tillta
snabbt, och når maximum inom 10 minuter, oftast ännu snabbare.
Dessutom brukar tillståndet uppstå oväntat, d v s det
är svårt att förstå varför attacken kommer just då den kommer.
Även om man en tid kan ha känt sig allmänt ur balans, blir själva
ögonblicket när attacken utlöses en obehaglig och oförutsägbar
överraskning. Ofta förebådas attacken av diffust obehag som kan
pågå under några minuter upp till en timme, men sedan kommer
en punkt då det hela ”bär iväg”. Ångestsymptomen stegras mycket
snabbt och den fullt utvecklade attacken är ett faktum.
Under panikattacken får man ofta känslan att situationen är
outhärdlig. Man måste fly, söka hjälp eller på annat sätt komma ur
situationen. De obehagliga symptomen från kroppens olika delar
och sinnesorgan kan variera från person till person,
men hos dem som får återkommande attacker brukar ungefär
samma kombination av yttringar ingå i de fullt utvecklade attackerna.
”Partiella” attacker, där kanske bara 1-2 symptom ingår, kan
också förekomma. Sådana attacker har ofta ett framträdande
kroppsligt symptom, t ex hjärtklappning eller yrsel, men de behöver
inte vara så tydligt kopplade till rädsla. Den som även har erfarenhet
av fullt utvecklade panikattacker har ofta ändå lätt att
känna igen släktskapen mellan dessa och de partiella attackerna.

PANIKSYNDROM

Den som fått ytterligare en attack blir helt naturligt rädd för att
denna obehagliga upplevelse skall återkomma. Då börjar paniksyndromet
utvecklas. Olika personer reagerar på olika sätt, men
vissa mönster brukar kunna ses.

Typiska symptom under panikattacker

Hjärtklappning; hjärtat slår starkt och/eller snabbt

Tryck över bröstkorgen eller smärta i hjärttrakten

Lufthunger; känsla av att luften inte räcker till, att man måste andas extra
mycket eller öppna fönster

Rädsla för att man håller på att kvävas, känsla att något täpper till i halsen
eller sitter åt runt om strupen så att man inte kan andas ordentligt

Yrsel, svindel, ostadighetskänsla, känsla att man håller på att svimma, upplevelse
att underlaget ger vika

Domningar, stickningar, krypningar t ex i ansikte, armar eller händer

Svettningar t ex i panna eller handflator

Darrningar, skakningar t ex i händer eller knän

”Förstelning”, man tappar kraften i musklerna, känsla av att benen ”viker sig”

Muntorrhet, svårt att svälja

Frysningar/värmevallningar, rysningar, ”ståpäls” d v s håren reser sig, att man
känner sig kall eller varm om vartannat

Illamående, obehag eller tomhetskänsla i magen, diarréattacker

Derealisation eller depersonalisation; overklighetskänsla, man känner sig på
ett otäckt sätt avskärmad från omgivningen eller får svårt att känna igen sig
själv eller delar av sig själv

Rädsla för att tappa kontrollen; man kommer att göra något obehärskat, rädsla
för att förlora förståndet

Dödsångest; rädsla för att man håller på att dö (trots att man kanske vet från
tidigare attacker att man alltid överlever)

FÖRVÄNTNINGSORO

Man får mer och mer av det som kallas förväntningsoro, d v s
mycket av tiden tas upp av oron för attackerna, och mer och mer
av energin går åt för att försöka slippa nya attacker. Man funderar
över vad de beror på och försöker hitta förklaringar och prövar
olika metoder att slippa ifrån dem. Livsföringen blir mer och mer
försiktig. Ibland kan ångestsymptomen och rädslan kännas så laddade
att man helt undviker att tala om dem. Tyvärr leder detta för
hållningssätt sällan till någon bättring. All denna oro leder nämligen
till en allmänt förhöjd ångestnivå även mellan attackerna och
en förhöjd ångestnivå i sin tur tycks öka risken att nya attacker
skall utlösas. Man hamnar således lätt i en ond cirkel där återkommande
attacker ger allt högre grad av förväntningsoro, vilket
ökar risken för nya attacker.

UNDVIKANDE

Man kanske får en känsla av att attackerna kommer lättare i vissa
situationer och då börjar man vara extra vaksam, man kanske tror
att attacken kommer att medföra att man ”gör bort sig”, slår till
någon, hoppar ut genom fönstret eller tappar förståndet. Om man
är rädd att sådant skall hända är det ju inte konstigt att dessa situationer
undviks. En del undviker till och med att tala om sådant
man är rädd för, t ex hjärtinfarkter, hjärntumörer eller ångestsymptom.
Den som är rädd för hjärtklappning kanske börjar undvika
motion och annan fysisk ansträngning. Den som får en känsla
av att tappa kontrollen under panikattackerna kan börja undvika
allt som försämrar kontrollen. Allt som kan påverka hjärnan
blir då fokus för ångest och dessa personer blir ofta helnykterister.
Det är ju i och för sig inget problem, men samma personer brukar
inte våga låta sig sövas inför en operation, och även mycket viktiga
ingrepp kan bli svåra att genomföra. Tandläkarbedövning kan
kännas oöverstigligt och att använda psykofarmaka blir helt
omöjligt.
När man har börjat undvika den ena situationen efter den
andra, har fobiutvecklingen startat. Ett fullt utvecklat sådant undvikande
kallas agorafobi.
Om man är rädd för attackerna och deras konsekvenser och
därför börjar anpassa sitt liv efter attackerna eller för att slippa
dem, men ändå drabbas igen, då har man ett paniksyndrom. Det
räcker alltså inte att bara drabbas av panikattacker, det avgörande
för att diagnosen paniksyndrom skall kunna ställas är att patien
tens livsföring begränsas av rädslan för attackerna eller deras konsekvenser.
Paniksyndrom beskrivet på detta sätt drabbar 1-2% av
befolkningen. 15-30% kan få panikattacker i något livsskede utan
att hamna i någon av de onda cirklarna, men de har alltså inte
paniksyndrom.
Den inställning individen har till attackerna, hur rädd man blir
för ångestsymptomen och hur man påverkas av dessa kallas ångestkänslighet.
Graden av ångestkänslighet förefaller inverka mer på
hur man mår överlag än själva attackernas svårighetsgrad och frekvens.
Hos en del som drabbats svårt av paniksyndrom kommer
kanske attackerna i själva verket ganska sällan.

AGORAFOBI

Fobi är beteckningen på oresonlig rädsla för något som under normala
förhållanden inte är farligt. Rädslan är så stark att man undviker
det man är rädd för, och just undvikandet gör att vardagslivet
påverkas och man fungerar sämre. Agorafobi kallas en särskild
typ av fobi, som ungefär en tredjedel av de panikdrabbade får.
Undvikandet gäller en rad olika situationer och genomsyrar hela
tillvaron. De situationer som undviks följer ett gemensamt mönster
– allt som minskar tryggheten, alla situationer där man är låst
och inte fritt kan välja att fly eller söka hjälp. Vid sådana tillfällen
skulle det givetvis också bli särskilt svårt att drabbas av panikattacker,
eftersom attacken medför just att man helst vill fly och
söka hjälp.

Många personer med agorafobi kan klara sådana påfrestningar
om de har en trygg anhörig med sig, medan samma situation på
egen hand känns helt omöjlig. Det kan också variera från dag till
dag hur mycket som klaras av – vissa dagar vågar man knappt gå
utanför dörren, andra dagar känns det från början att det kommer
att gå bra att handla. Även när det känns som tryggast kan dock
en oväntad panikattack överraska. Denna oberäknelighet, att aldrig
i förväg veta om en panikattack skall hindra det man vill göra,
får som följd att även ganska glesa attacker kan leda till ett omfattande
handikapp.

Agorafobi: situationer som väcker ångest och leder till undvikande (alla
situationer brukar bli värre om man är ensam)

Att handla i affärer, särskilt stormarknader med mycket folk och trängsel

Att stå i kö

Att åka med tåg, buss, tunnelbana, båt eller flygplan

Att köra bil på motorvägar med långa avstånd mellan avfarterna

Att vara passagerare när någon annan kör bil

Att gå eller åka över broar

Att gå eller åka genom tunnlar

Att åka hiss

Att se ut från höga byggnader

Att ta sig tvärs över en bred gata eller öppen plats

Att sitta mitt i bänkraden på en biograf eller teater

Att sitta i ett klassrum eller i en möteslokal

Att äta ute på restaurang

Middagsbjudningar med bordsplacering

Att vara långt hemifrån

Att ha långt till närmaste sjukhus

Att lämna ifrån sig sina barn

Agorafobi kan förekomma utan paniksyndrom, men i de svårare
fallen brukar dessa två åkommor hänga ihop. 2-5% av befolkningen
har agorafobi och åtminstone 2/3 av dessa är kvinnor.
I lindriga fall av agorafobi undviker man att åka buss eller tåg
och väljer hellre att köra bil själv. Inköpen görs bara i en välbekant
butik vid en tid då det sällan är kö. I extrema fall av agorafobi klarar
personen inte att gå utanför hemmet på egen hand och kan
inte heller vara ensam hemma, och ser till att det hela tiden finns
någon anhörig till hands. Ibland kan det räcka med telefonkontakt,
och mobiltelefoner har gjort det lättare för många anhöriga
att finnas tillgängliga. Ändå är givetvis en sådan inskränkning av
handlingsfriheten tärande på sikt och de som lider av agorafobi
och inte kommer ur sitt tillstånd blir ofta med tiden deprimerade.
Det kan ibland vara svårt att skilja mellan agorafobi och social
fobi (en annan typ av ångesttillstånd). Patienter med båda sjukdomarna
kan ha svårt att åka buss eller gå på bio, men av helt olika
skäl – en person med social fobi har svårt stå ut med känslan av att
bli granskad av andra människor, medan det centrala för en person
med agorafobi är att hela tiden ha flyktvägen fri.
Agorafobi är som nämnts vanligare hos kvinnor än hos män.
Den osjälvständighet som blir resultatet av tillståndet gör att kvinnor
ofta tvingas in i en traditionell kvinnoroll. Kvinnor med agorafobi
är t ex oftare gifta än befolkningen i allmänhet. En tillvaro
som hemmafru är lättare att förena med agorafobi än yrkesverksamhet.
Agorafobi utvecklas ofta under den period av livet när
kvinnan är småbarnsförälder, och den som lider av sjukdomen får
ofta särskilt starka bindningar till barnen, vilket kan leda till svårigheter
när de skall skolas in på dagis. Män med agorafobi kan ha
ännu svårare att anpassa sig till de begränsningar i livsföringen och
den osjälvständighet som tillståndet orsakar, eftersom det så illa
överensstämmer med den traditionella mansrollen.

Paniksyndromets konsekvenser

Rädsla, panik, ångest, oro, fobier, helt klart medför allt detta ett
stort lidande. Ångestsymptomen i sig är plågsamma, och de som
drabbas av paniksyndrom får kraftigt försämrad livskvalitet till
följd av sjukdomen. Det blir ofta svårt att sköta ett arbete när koncentrationsförmågan
störs av oro och funderingar kring panikattackerna.
Fobier gör att många aktiviteter som är självklarheter
för andra (åka buss eller tunnelbana till arbetet, gå på bio eller tea-
ter, resa på charterresa med flyg) kan verka oöverstigliga. Rädsla
(=fruktan) är alltså ”en svår sak”. Utan effektiv behandling är det
tyvärr också vanligt att ångesttillstånd blir kroniska (”bofasta”).
I olika långtidsuppföljningar av paniksyndrom brukar 20-30% av
patienterna vara återställda efter ett antal år, medan ungefär lika
många fortsätter att lida av rädslan mer eller mindre kontinuerligt.
Övriga har ett förlopp där ångesten kommer och går, i takt med
livets olika kriser och vändpunkter. Selma Lagerlöf hade också rätt
i att ”det är tungt” för dem som har långvarig rädsla. Depression
och nedstämdhet tillstöter nämligen ofta hos dem som fortsätter
lida av rädsla, oro och fobier under lång tid. Depression kan också
öka risken för nya panikattacker och även här kan man hamna i
en ond cirkel.
De som drabbats av en ångestsjukdom förlorar ofta delar av
självständigheten och kan bli beroende av anhöriga för att klara vardagsbestyren.
De blir ofta ängsliga att lämnas åt sitt öde och kan gå
med på samlevnadsvillkor som andra inte skulle acceptera, hellre än
ta risken att bli övergivna. Vissa blir beroende av alkohol eller lugnande
tabletter i försök att lindra ångestsymptomen för stunden.
Många som går i samtalsterapi märker efter en tid att det är svårt
att tänka sig att den skall avslutas och en del kan bli lika beroende
av psykoterapi som andra blir av beroendeframkallande läkemedel.
Allt detta gör att omgivningen kan uppfatta dem som lider av
paniksyndrom som mer eller mindre hjälplösa och passiva. Till
mångas förvåning har det tvärtom, när det gäller verklig fara, visat
sig att personer med paniksyndrom kan vara de som hanterar situa-
tionen bäst. I dagens skyddade samhälle utsätts vi sällan för verkliga
faror, och ”vanliga människor” kan därför bli helt handfallna när
de får känna av vad verklig ångest innebär. De med paniksyndrom
däremot har dagligen tränat på att tampas med ångesten och kan
vara mera vana att agera målinriktat trots hög ångestnivå.
Ett obehandlat paniksyndrom kan alltså gå över av sig självt,
men vissa patienter fastnar i ett system av onda cirklar som gör att
rädslan fortsätter och gör individen mer och mer invalidiserad. En
effektiv behandling skall alltså bidra till att dessa cirklar kan brytas
och frigöra patienten från rädslans låsningar.

Jag vet att det är mycket att läsa, men ni får läsa i omgångar då! Det är viktigt att förklara vad det är jag lider av, så att ni kan följa med mig på resan att förhoppningsvis bli frisk! Jag lider inte av alla punkter ovan, men väldigt många av dom vilket gör att jag lever ett väldigt begränsat liv.