Igår skrev jag inget på bloggen. Jag mådde så dåligt igår, jag låg i soffan hela dagen och grät i omgångar, ville bara att dagen skulle ta slut. Jag har haft en extrem förväntansångest denna vecka, men igår var värst. Jag tyckte väldigt synd om mig själv, varför är jag sån här? Varför just jag? Allt var svart! Jag har känt mig väldigt nere sista tiden, pga kommande exponering tror jag. Jag känner mig inte redo, är livrädd. Har gått ner i vikt, ångestattacker på nätterna, trötthet, mm.
Jag kände att jag inte skulle klara av att gå till psykologen idag, så jag ringde till honom och frågade om jag fick ta med mig mamma idag i väntummet. Det gick bra, huvudsaken var att jag kom dit sa han.
Vi åkte och det gick bra i väntrummet. Jag gick in i hans rum och vi började prata om allt jag känner/kände. Han tyckte det lät tungt och svart för mig nu,han sa att jag är på väg in i en depression och det är inte ok sa han. Vi kom överens om att jag ska gå till honom 2 ggr/vecka nu ett tag för att reda ut detta mörka som jag känner nu.
Det blir alltså ingen exponeringsfas nu! Han säger att jag måste vara helt motiverad för att klara av det, och nu har jag ingen motivation över huvudtaget! Jag mår för dåligt helt enkelt. Så nu ska vi reda ut denna stormen först, sen får vi se när det är läge att börja.
Jag har bestämt att jag ska göra lite exponeringar ändå, här hemma. Tex fortsätta med mina små promenader, det gör mig gott känner jag! Det gör ju så att jag kommer ut en liten stund iallafall. Det är lätt att låta deprissionen ta över, man slutar med allt, bara sover mm. Det är inte bra! Så illa får det inte bli! Har ju redan gått ner i vikt,vill inte att det ska bli värre! Så jag måste utsätta mig för små saker, och ta mig ut litegrann annars blir det värre!
Nu är jag så trött att ögonen går i kors!
Ha en trevlig helg!
Kram
Det vänder Anna!! Låter kanske inte så kul att höra vet hur det känns när man är där nere och folk ska ha pep talk med en. Man tycker de är idioter och inte fattar nått, men jag hajjar ju! =) Det är helt normalt att du har denna svacka nu. Och det kommer flera.. men på sätt och vis betyder detta att du är på väg mot ljusare tider. Det du känner är konsekvensen som blir när man rotar i sitt inre och ska "tvinga" sig till att göra/bli/bete sig tvärtemot vad man alltid har gjort innan. Det är sjukt tufft och verkligen inte alla som klarar av. Lättast är ju att göra som man alltid har gjort för där vet man ju hur det är och det är tryggt trots att man vet om att det inte är det bästa. Visst man har ångest och mår dåligt då också men det är ändå inom ens trygghetszon och man har det under kontroll. Eller rättare sagt ångesten har en under sin kontroll, men det är ju den striden du tar nu.
SvaraRaderaDu håller på att kliva in på en för dej helt okänd mark. Hejja Hejja!! =)
Ja, du om nån vet ju hur det är! Men nu blev det ju så illa att jag inte klarar av att börja med exponeringen :(
RaderaMåste reda ut detta först! Jag kommer inte klara det Lina!! Jag vet ju inget annat än att ha det så här, att må så här, tänka så här! Jag klarar inte av att ändra mitt sätt att tänka/bete mig! Så känns det nu iallafall! Ser ingen ljuspunkt nu! Jag är bara ledsen!
Kram
Jag förstår det! Men det är ingen fara. Det finns ingen stress heller. Ett steg fram två tillbaka, så är det. Ibland kanske fem steg tillbaka och sju fram eller fem steg till baka och två steg tillbaka igen. Men sakta så blir det ändå bättre. Fast du kommer känna att du är sämre än när du först började. Det ingår i konceptet!!
SvaraRaderaKramar!!
Hej!
SvaraRaderaJag får väl bara låta tiden gå lite nu och se vad som händer! Jag längtar efter er och hoppas att ni kommer snart!
Tack för ditt peptalk! :)
Kram
Men det gör vi ju!!! =) Läste precis om ditt nattliga framsteg! =) Det är tufft men du är tuffare! =)
SvaraRaderaJag vet! Ska bli mysigt! Ja, det kanske är ett framsteg...
RaderaKänner mig inte särskilt tuff :(
Kram