Förväntansoro

Ja, imon är det psykologbesök igen! Jag har inte varit ensam i väntrummet efter det att jag fick panikattacken där. Mamma har varit med dom senaste ggr. Bakslag! Jag vet! Men jag hade ju en svacka där jag mådde dåligt och ville vänta med exponeringsövningarna, och under den tiden kunde jag inte gå till psykologen utan att ha mamma med i väntrummet. Jag fick ju gå till honom 2 ggr/veckan dom senaste 3 veckorna, men nu känner jag mig starkare! Vi ska utvärdera imon om jag behöver gå 1 eller 2 ggr/vecka, jag tror att det räcker med 1 gång/vecka nu.

Imon måste jag vara själv i väntrummet! Mamma jobbar inatt och måste sova imon på dagen. Vi pratade senast jag var hos psykologen att det var dags att börja gå dit själv igen nu när jag mådde lite bättre, ju längre jag skjuter på det desto jobbigare blir det, det vet jag ju! Så imon är det dags! Känns jobbigt! Förväntansoro? JA!! Jag försöker att inte tänka på det för mycket och lägga energi på det, men det är fortfarande svårt, jag tycker dock att jag blivit bättre på det! Försöker att aktivera mig med annat när dom tankarna kommer, ibland funkar det, ibland inte!

Jag hoppas att jag inte får en attack där imon! Fy vad hemst det var! Håll tummarna snälla ni!!

Jag ska berätta för honom att jag lyckades ta mig till kören! Det vet han inte om ännu, han kommer nog bli glad och säga att jag var duktig som klarade det!

Kram <3