Psykologbesök

I fredags var jag hos psykologen. Vi pratade om min tandvärk och att den har satt sig på mitt psyke. Han pratade om att vissa personer lider av kronisk smärta, tex ont i lederna, mm. Han nämnde då att man måste acceptera det och ändå leva vidare, att man måste lära sig att tänka annorlunda. Att vara medveten om smärtan, men försöka att fokusera på annat så smärtan blir lättare att leva med. Väldigt svårt att förklara här, låter flummigt, men ni kanske förstår vad jag menar. Lättare sagt än gjort dock, men det finns vissa knep sa han att liksom "lura hjärnan". Jag försöker tänka på vad han sa, och försöker jobba på det så att inte denna tandvärk gör mig ännu mer deprimerad än vad jag redan är. 

Jag ringde tandläkaren och hon sa att hon skulle skicka remissen till ett annat ställe också som inte har riktigt lika väntetid, så vi får se vad som händer. 

Hos psykologen så pratade vi också om mina matexponeringar, jag sa att jag inte riktigt börjat ännu, pga min tandvärk, känner mig inte alls motiverad när jag har ont i munnen. Får börja senare.