söndag 8 juli 2012

Lucinda Bassetts bok, Befriad från ångest (2000)

Jag hittade en sida som handlar om panikångest: panikangest.dinstudio.se. Jag fastnade verkligen för den sidan, väldigt bra! Hon har också en blogg: levaharochnu.blogspot.se


Tjejen som har den sidan berättar om en bok hon läst, Befriad från ångest av Lucinda Bassett. Jag har inte själv läst boken, men ska absolut göra det! Hon har lagt ut utdrag ur boken på sidan och när jag läste vissa delar där så fick jag massa aha-upplevelser. 


Ni som känner mig, känner ni igen mig i detta:


Personlighetsdrag: personer som lider av ångest har oftast liknande personlighetsdrag, de är oftast överdrivet analyserande, oroar sig för detaljer, har svårt att släppa saker de oroar sig för och förstorar upp småsaker. De har även en förmåga att ställa höga krav på sig själva och andra, de vill ha uppskattning och vill att andra ska tycka bra om dem. De tar ut olyckor i förväg och tror alltid det värsta ska hända, dessutom reagerar de starkt för minsta problem. Viktigt för denna person är att börja lära sig att tänka annorlunda och ändra sin personlighet (L. Bassett, 2000).



Att inte ha kontroll är svårt för den som lider av panikångest
Att ha kontroll är ofta viktigt för de som lider av panikångest, många undviker bland annat att flyga på grund av att de inte har kontrollen, som passagerare har man inte kontroll på flygplanet ochpå ett flygplan kan man inte heller stanna och kliva av när man vill. Fick man köra flygplanet skulle man inte tycka det vore några problem. Även att åka tåg, båt eller buss kan vara jobbigt eftersom man inte kan kontrollera situationen. Till slut blir man hämmad, man förlorar så mycket av det fina i livet som tex, att resa. En resa kan bli helt förstörd eftersom man oftast fasar sig även för hemresan (L. Bassett, 2000).



"När vi är fyllda av ångest tror vi att hela världen iakttar oss, men i verkligheten är det mycket få personer som verkligen lägger märke till oss"(L. Bassett, 2000)





Snart frisk

Längesedan jag skrev nu, men jag har varit jättedålig....
Fick nåt förkylningsvirus, och har varit dålig i ca 10 dagar nu! Nu äntligen börjar jag må lite bättre! Konstigt virus verkligen som innebar: hosta, huvudvärk, ont i öron, hals, bihåla och huvud, samt "lock i öronen". Jag fick utslag på kroppen också som kliade, framförallt på händerna, rumpan, låren och smalbenen. Verkligen skumt! 


Inte nog med det så har ångesten varit hemsk! Jag har fått tre panikångestattacker under denna sjukperiod. Svårt att förklara, men vid hostattacker så har jag fått panik och under attackerna så fick jag kväljningar och andnöd! Jag blev livrädd! Jag trodde att jag skulle dö, att andningen inte skulle komma tillbaka och att jag skulle kvävas! Detta händer inte vid mina vanlig panikattacker, då får jag ju diarre, svettningar, hjärtklappning, mm, men aldrig andnöd och kväljningar! 
Detta gjorde att jag tänkte hela dagarna "när kommer nästa", och ångesten blev vidrig, jag grät och grät i några dagar när det var som värst! Jag tänker fortfarande på det, och är rädd, men nu var det några dagar sen jag hade en sån hemsk, och nu blir jag ju bättre för varje dag som går, så jag hoppas att värsta faran är över och att jag snart kan släppa det helt. Jag antar att den paniken med kväljningar och andnöden beror på att jag är så rädd för att spy, och när man hostar så mycket så sätts ju den reflexen igång lite grann och då kommer paniken för mig. 
Ja fy fan, det går inte att förklara i ord hur dåligt jag mått psykiskt under dessa dagar, plus att man mår helt kasst fysiskt också, så det blir ju liksom dubbelt för mig pga panikångesten också. Så nä, det har verkligen inte varit roliga dagar! Jag hoppas det dröjer väldigt länge innan jag får en sån här omgång igen. 


Om allt går åt rätt håll med tillfrisknandet nu så har jag fullt upp denna veckan. Imon är det naglar på schemat, skulle egentligen gjort dom för en vecka sen men blev ju sjuk. På tisdag är det hundkurs, på onsdag är det också hundkurs egentligen men den kan jag inte gå på eftersom det är begravning för min faster. På torsdag blir det ett besök på IKEA för att köpa en ny bäddmadrass, jag köpte en dubbelsäng av en kompis så nu behöver jag köpa en madrass till den. På fredag kommer min bror och hans familj från Värmland och ska stanna i helgen och bo i min lägenhet. Ska bli kul! Neo kommer <3


Hoppas denna veckan blir bättre än förra!!


Kram

lördag 30 juni 2012

Ingen fest för mig

Ja, här sitter jag i soffan sjuk! Jag som skulle på fest! Så typiskt! Jag har inte sovit så bra inatt, jag har hade jätteont i hals och öron. Somnade efter 3.00, sov väl till 9.00 imorse. 

Jag har jätteont i halsen, huvudet och öronen samt hosta. Det gick bara inte att komma iväg till festen, det är ju inte roligt när man är sjuk. Man kan ju inte slappna av riktigt. Så det blir till att vila upp mig i soffan nu några dagar. Jag hoppas att jag blir bättre snart! När jag blir sjuk så höjs min ångestkurva en del, varför vet jag inte, men det sätter igång en del tankar och oro, därav mer ångest. 

Jag som hade köpt nya kläder till festen! :( Men den blusen kommer nog till användning ändå! Men det är så tråkigt när man har bestämt nåt och sett framemot det, så blir man naturligtvis sjuk! Fy!!

Nu hoppas jag att det är nåt bra på TV ikväll, så jag kan slappa och tröst-äta lite choklad och kakor och sånt gott...

Kram

Fel på designen

Det är nåt fel på designen här på bloggen. Det ser inte alls ut som jag vill, eller som det gjort förut! Vad har hänt!? Jag sitter här och ska ändra tillbaka men det går inte! Skit! Ja, tyvärr så får det se ut så här ett tag så får jag försöka igen senare. Etiketter, bloggar jag följer, ja allt har lagt sig längst ner på sidan :(


Sorry! 

fredag 29 juni 2012

Möte om spira-projektet

Idag var jag på möte om detta med att börja arbetsträna! Jag träffade en underbar tjej som verkligen lyssnade på mig och min historia. Detta projekt verkar helt fantastiskt! Det blir helt anpassat efter mig och mina behov. Vilka tider jag vill/kan jobba,hur många timmar,på vilken arbetsplats,mm! Hon hjälper och stöttar mig hela tiden om jag skulle behöva det,hon är bara ett samtal bort sa hon!

Vilken tur jag har! Det börjar falla på plats nu allting,känns positivt idag! Det är skumt att dagarna kan vara så olika! Igår var jag jätteledsen,idag är det bättre! Jag ska träffa henne nästa vecka igen för att prata om eventuella arbetsplatser,vart lär kan tänka mig att jobba! Jag har vissa önskemål redan,Hehe. Men det berättar jag sen om det blir ett av dom ställena!

Positiv dag idag,förutom att jag har blivit förkyld!

Kram

torsdag 28 juni 2012

Psykologbesök

Fy vilket jobbigt psykologbesök idag! Jag grät floder! Jag grät hela vägen hem, tårarna kunde inte sluta rinna! Prat om döden, ensamheten och rädslan för att förlora mamma. Jag kan inte förklara med ord hur fruktansvärt det är att gå omkring hela dagarna, varje dag med en ständig oro för att mamma ska dö och lämna mig! Det går inte att förklara och ni kan aldrig förstå det om ni inte känt samma sak själva. Jag kan inte förstå hur jag ska kunna överleva och gå vidare i livet om inte mamma finns! Sorgen kommer äta upp mig tills det inte finns nåt kvar, bara ett skal, och då är livet inte värt att leva....


Jag har alltid sagt när någon frågat mig om vad jag skulle göra om det nu blev så att mamma skulle försvinna, och jag svarar samma sak idag som jag skulle svarat innan jag började denna här behandlingen, nämligen: att jag tar livet av mig. Den dagen mamma dör då dör jag också! 
När det gäller det "problemet" så har terapin inte hjälpt mig ännu, det kommer nog ta tid, om jag nånsin kommer känna annorlunda! 
Min psykolog säger att jag kommer det! Han eller nån annan psykolog kommer hjälpa mig att bearbeta detta.....så jag får lita på att det kommer att bli lättare att hantera dessa tankar och denna fruktansvärda ångest. 


Men idag är det tungt, och det får vara det! Dagarna går upp och ner, vissa är bättre andra sämre, det får jag bara acceptera. 


Det som känns tungt är att min psykolog gick på semester nu, så nu är det 5 veckor till nästa besök. Hur ska jag kunna bearbeta dessa tankar själv? Hur ska det gå när det är dags för min fasters begravning, vem ska hjälpa mig med dom tankarna och ångesten inför att gå på begravningen? 
Min psykolog tyckte att det var väldigt olyckligt att detta med min fasters död inträffar just nu, när han inte finns tillgänglig för att stötta mig. Men han säger att jag klarar det, jag klarar mer än vad jag tror, och det har jag bevisat för mig själv säger han. Det ligger kanske något i det......
Vi får se......


Jag sitter här nu med värk i halsen och är väldigt hes, blir förkyld nu! Pappa ligger redan med hosta och förkylning, så nu verkar det vara min tur! Inte kul alls! Imon ska jag på möte med en kvinna från SPIRA-projektet som jag berättat om förut. Vi ska bara prata lite grann om mina intressen och var/vad jag skulle kunna tänka mig att arbetsträna. Spännande men skrämmande på samma gång! Jag kan tänka mig att det drar igång efter semestern sen....


På lördag är jag bjuden på födelsedagsfest hos en kompis. Jag känner inte många där, jag känner bara henne, och hennes pojkvän och hennes kusin lite grann. Kommer ca 20 personer....
Jag är lite orolig över hur det ska gå, men hon säger att jag kommer passa in med hennes vänner och hon tycker jag behöver komma dit! Hon har ju självklart rätt i det sistnämnda....
Jag tycker det ska bli trevligt, men det är skrämmande med så mycket nytt folk. Jag hoppas att jag klarar det! Håll tummarna! Vilken exponering! 


Kram på er

måndag 25 juni 2012

Döden gör sig påmind

Bara ordet döden gör att det går rysningar i hela kroppen...och idag gjorde döden sig återigen påmind. Min kusin ringde idag vid 16.00-tiden och berättade att min "faster" dött inatt. Min pappas brors fru.....Vi blev helt chockade! Vi var inte alls beredda på detta, hon hade varit på sjukhus för nån vecka sen och fått tabletter för hjärtsvikt, men mådde bra och allt var ok när hon la sig på kvällen. I morse när min farbror vaknade så låg hon död bredvid honom, hon hade somnat in under natten. Jag tycker så synd om min underbara farbror som nu blir helt ensam. Han hade för en vecka sedan avlivat sin hund som blev sjuk, och nu förlorade han sin fru också! Så fruktansvärt! Stackars farbror! 


Jag klarar verkligen inte av att hantera alla dessa tankar och känslor som döden väcker i mig, ångesten blir olidlig. Tankarna bara snurrar....."tänk om det varit mamma?", "ska mamma också bara vara 72 år när hon dör?", "tänk om mamma dör inatt när hon ska jobba?", mm. Jag blir så sur på mig själv när jag får reda på att en anhörig dött och ändå får det att handla om mig! Varför? Hur egoistisk kan man va? Men jag kan inte hjälpa det! Jag skäms! 
Jag är livrädd för döden! Jag kan inte kontrollera den, jag kan inte styra hur länge eller vem som ska leva, mm. Denna ovisshet och brist på kontroll gör att ångesten kokar i mig! Hur ska jag kunna förlika mig med detta? Hur ska jag bara kunna acceptera att det är så här det ser ut livet, man lever och man dör...det är livets gång! Men jag kan inte acceptera döden och inte ensamheten den försätter folk i. Det går bara inte! Jag hatar den! 


Nu är det snart dags för ännu en begravning.....
Jag har varit på ca 10 begravningar i mitt liv hittills, jag tycker det är ganska många. Det har varit mor-och farföräldrar, faster, vänners föräldrar, kusiner....
Jag vill inte gå på mer begravningar nu! 


Jag vet att tankarna kommer snurra ett rejält virrvarr nu när jag lägger mig om en stund, men jag hoppas verkligen att jag inte får mer ångest än den jag redan har nu. Jag ska på hundkurs imon vid 11.00 så jag hoppas att jag får sova ganska bra inatt trots tankar som garanterat kommer komma. 


Det är lite skumt faktiskt, men jag sa till mamma i morse att jag hade en klump i halsen, en "ångestklump", och jag förstod inte riktigt varför, var väldigt längesen jag hade det nu. Kände jag på mig att det var nåt som hade hänt? Det har hänt ibland att jag "känt" på mig saker och både jag och mamma har tyckt att det varit lite otäckt när det sedan visat sig stämma...


Ta hand er och era nära och kära!


Kram



Avslut på hundkursen

Ikväll är det sista gången på hundkursen Vardagslydnad. Känns tråkigt, har varit ett jättehärligt gäng och underbara hundar. Vi har lärt oss massor! 


På tisdag börjar den nya kursen som jag anmälde oss till, cirkuskonster! Det ska bli jättekul! Hoppas vi kommer att lära oss massa roligt trix och konster!


Vi var i Värmland i midsommar, vi hade jättefint väder! Solen sken och vi var ute hela dagen.  Resan dit och hem gick bra som vanligt! Men det var jobbigare hem, vi hamnade i en bilkö pga en olycka som inträffat ett tag innan vi kom dit. Vi stod still i ca 20 min innan det släppte. När vi hamnade där fick jag panik, jag blev alldeles stel och spände mig jättemycket tydligen, det känner jag i nacken idag! :( Men jag klarade det! Men puh vad jobbigt det var! Miljoner tankar som sätter igång i huvudet, och oron kommer och spänningen i kroppen. Men som sagt, jag klarade det bra! Detta ska jag berätta för min psykolog! :)


Kram

fredag 22 juni 2012

Glad midsommar

Jag vill önska alla mina bloggläsare en underbar midsommarafton!
Jag befinner mig i Värmland och här skiner solen redan nu kl 7.30, så vi verkar få en härlig dag! Jag önskar er detsamma!
Många kramar Anna

tisdag 19 juni 2012

Mindre kaos

Jag har mått lite bättre dom senaste dagarna :) Lite mindre kaos i hjärnan! Skönt! Jag har sovit bättre. Jag tänker fortfarande massor, men kan sortera tankarna lite bättre. Vissa tankar och orosmoment har jag släppt helt, vilket har gjort att det blivit lite lättare igen. 


Jag är/blir väldigt ledsen när jag tänker/pratar om att min psykolog ska sluta. Jag pratade lite med mamma om det i helgen och började gråta. Jag förstår inte riktigt varför egentligen, men jag antar att han har blivit en viktig person i mitt liv, och som vanligt så funkar det ju så att dom personer som är/varit viktiga för mig har oftast lämnat mig. Jag har blivit lämnad många gånger, och det har nog påverkat mig mer än jag kanske tror. Min psykolog säger ju att jag har problem med avsked så det ligger nog nåt i det. Jag är rädd för ensamheten och känslan av att känna mig övergiven. Tomheten och ångesten.....svårt för mig att hantera. 


Jag hoppas verkligen att jag klarar av avskedet med min psykolog och inte blir alltför ledsen och låg. Men det verkar som han har en plan, han ska hjälpa mig att hantera avskedet. Att förbereda mig på det, att hantera känslorna som finns inom mig,mm. Jag litar på honom till 100% så jag tror det blir bra.


I lördags var jag och mamma i Kållered och handlade present till pappa som fyller 65 år imon. Vi var ute ca 2 h och det gick bra, det var mycket folk så jag fick en liten "känning", men jag löste det bra och efter den gick det hur bra som helst. :)


I söndags var jag på jakt efter en jacka. Åkte först till Kållered, men där fanns ingen. Åkte vidare till 421 i Högsbo, men där fanns ingen heller. Jag ville ju helst inte inte till Frölunda Torg, så valde alla dom andra ställena först, men det blev ju att jag ändå fick åka dit eftersom det inte fanns nån jacka nån annanstans! Så vi åkte dit, och hittade en i första affären jag gick in i! Tog typ 15 min. Tänk om jag hade åkt dit med en gång, då hade jag sparat typ 1,5 timme av att irra omkring på olika ställen! Men då hade ju inte exponeringen blivit lika stor,hehe!!


Igår var jag hos frisören och gjorde en helrenovering, hehe. Jag klippte mig, blonderade håret, färgade bryn och fransar, samt vaxade brynen! Skönt! Nu är jag fin till midsommar :)


Åt när jag kom hem, sen var det dags att åka igen, nu till hundkursen! Näst sista gången igår :( Vi lärde oss ligg! Ska öva mera men han är så lättlärd våran gosse, han är så duktig! Jag blir så glad och stolt över honom! Våran hundinstruktör berättade om en ny intensivkurs som ska börja nästa vecka, cirkuskonster! Kursen är under 2 veckor,  4 gånger á 2 timmar, tisdag och onsdag kl. 11.00-13.00.  Trix som sitt fint, dansa, high five och såna saker lärs ut! Malte och jag anmälde oss såklart! En liten Fiona från våran kurs anmälde sig också, så det blir ju jättekul! Då känner vi ju redan en hund där! 


Den kursen kommer jag att få gå på själv, för mamma kommer jobba mycket och ska sova på dagarna. Hon kommer bara kunna vara med en gång. Undra hur det kommer gå? Själv! Men det känns som jag kommer fixa det! Det är ju så roligt, så jag tror inte jag kommer ha tid att tänka på ångest eller oro alls. Håll tummarna! Vad roligt det kommer bli sen och visa alla trix man lärt sig! :)


Imon ska vi fira pappa på hans födelsedag! Min bror och hans familj kommer hit på middag. 


På torsdag åker vi till min andra bror i Värmland för att fira midsommar! Ska bli så kul! Min moster och hennes familj kommer också dit! Vi har inte träffat dom på ca 1 år! Dom bor i Hudiksvall, så vi träffas inte så ofta tyvärr. Längtar!!


Kram