tisdag 31 januari 2012

Hemma

Igår gick resan hem från Charlottenberg! Jag var orolig innan vi kom iväg, men det gick bra! Väldigt bra! Denna tur- och returresa var den bästa jag haft någonsin till värmland. Så skönt! Verkar som det har hänt en del med mig, men jag har en bra bit kvar! Jag tycker fortfarande att det är jobbigt och psykiskt påfrestande, men det går bättre och bättre för varje gång. Hoppas det fortsätter så här!

Besöket i värmland var jättemysigt och trevligt! Kom ju till och med ner till köpcentret en sväng! :)

Tänkte utmana mig själv imon igen med att åka till Ullared! Det är lågsäsong där nu och lite folk så jag tänkte passa på och se om jag klarar det! Jag hoppas det! Jag återkommer med hur det har gått!

Kram <3

söndag 29 januari 2012

Köpcenter...

Det har varit ganska intensivt här i charlottenberg, så jag har inte riktigt funnit tid till att blogga så mycket. Men nu har jag lite tid över!

Igår gjorde jag snurra stolen-övningen, det gick bra! Pulsen låg på 82, så övningen påverkar mig lite fortfarande. Mätte min normal/vilopuls idag och den var på 60. Behöver veta den för att jämföra med hur mycket den stiger under övningarna. Verkar inte som det är så långt kvar nu!

Idag utmanade jag mig själv och åkte ner till köpcentret här! Jag var lite orolig, har fått en ångestattack där förut. Men jag var tvungen att försöka! Det gick bra! Det var inte mycket folk, fanns massa toaletter. Vi stannade ca 1 timma! Bra jobbat tycker jag!!

Ikväll är det sista kvällen här, så vi ska spela ett brädspel!

Kram

fredag 27 januari 2012

Trött...

Denna natten var intressant, hehe.....hade svårt att somna igår, var väldigt yr och trött efter anspänningen igår. Sen när jag väl kunde somna så vaknade jag av ett litet busfrö som anföll oss i sängarna! Hunden Alfons gillade att busa med oss inatt, så natten som kommer nu, då stänger vi in honom nånstans, hehe. Annars får vi inte sova alls!

Neo vaknade strax efter 6 imorse, så jag är väldigt trött idag!

Har bara umgåtts idag, inte gjort nåt speciellt. Nu väntar lite kortspel :)

Jag hyperventilerade idag! Gick jättebra, puls på 70 idag, när jag gjorde övningen i förrgår var pulsen på 116, så det sjunker hela tiden :)

Kram <3

torsdag 26 januari 2012

Värmland....

Ja, igår bestämde vi oss för att åka och hälsa på min bror Ola, hans Lina och deras lille Neo i Charlottenberg i värmland.

Det är alltid extremt jobbigt för mig att åka dit, själva resan pratar jag om nu! Jag vet att jag kommer sitta ca 4-5 timmar i en bil. Det är känslan av att sitta instägd i en bil utan fri tillgång till toalett som är värst för mig. Tänk om det är kö på motorvägen? Tänk om vi är på ett ställe där vi inte kan stanna och gå på toa! Såna tankar kan skapa extrem ångest och rädsla för mig. Jag är alltid väldigt spänd och orolig inför resor till Ola, men viljan och längtan efter dom är så stark så jag brukar ändå utsätta mig för det. Det är värt det efteråt!

Idag gick resan bra, bättre än den nånsin har gjort! Vi stannade bara en gång idag och det var efter tjugo mil! Extremt bra! Annars brukar vi stanna ca 4-5 ggr/resa.

Jag är extremt stolt och glad och hoppas att det kommer fortsätta så här! Det var jobbigt, men inte lika mycket som dom andra gångerna!
Jag sitter här med spänningshuvudvärk nu, jag spände mig mycket under resan, men det kanske blir bättre med tiden!?

Nu är jag trött, men ska umgås lite med familjen nu, Neo ligger och sover! <3

Kram <3

Hyperventilering och snurra stolen-övningar

Jag bloggade inte igår, jag hann inte riktigt faktiskt! Jag gjorde hyperventileringsövningen igår, det gick jättebra! Förhöjd puls, men jag är nästan helt säker på att det är ansträngningen av  själva övningen som gör det. Det är som sagt jobbigt att överandas i 90 sek.

Idag gjorde jag snurra stolen, gick också bra. Förhöjd puls, ca 80. Jag tycker fortfarande att den övningen är lite jobbig, men min ångestkurva på denna övning sjunker mer och mer för varje gång jag gör den känns det som. Vilket känns bra!

Kram <3

tisdag 24 januari 2012

Övningar steg 7

Idag gjorde jag "snurra stolen" igen. Fjärde gången idag tror jag. Fortfarande rädd för den övningen, men jag satte mig, mamma snurrade mig i 1 minut. Jag blev yr, lät det skölja över mig, något förhöjd puls, ca 80. Sen var det över! :)

Det gick så bra idag! Mycket bättre än dom andra gångerna! Jag blir så glad och stolt, känns verkligen som det går framåt nu! Visst gör det?

Haft en bra dag idag! Håller på att lära mig måla med promarker-pennor för scrapbooking. Så svårt, men övning ger färdighet! Jag övar på mycket saker nu! Roliga saker och skrämmande saker, härlig kombination.... :)


                                     
Just nu blir dom inte bättre än så här.....




måndag 23 januari 2012

Övningar steg 7

Nu har jag gjort hyperventileringsövningen igen. Idag gick det ännu bättre än i förrgår! :)

Jag hyperventilerade i 90 sek, sedan la jag märke till symtomen och tankarna. Jag blev yr, men inte lika mycket som förut. Fick förhöjd puls, ca 120 slag i minuten. Men jag tror att jag fick hög puls mycket för att jag blev andfådd (det är jobbigt att överandas), inte så mycket för att jag var orolig eller ångestladdad. Vilket är ett stort framsteg isåfall!

Jag använde mig inte av magandningen idag för att lugna ner mig, jag kände mig inte rädd utan ville se hur jag reagerade när jag bara lät symtomen skölja över mig.

Jag tänkte inte att "jag kommer svimma", "jag kommer spy". Jag tänkte nog ingenting, jag bara var liksom. Lät symtomen och tankarna skölja över mig. Sedan var det över!

Jag känner mig enormt stolt och glad att det har gått så bra med övningarna nu i veckan. Jag hoppas att det fortsätter så här!

Imon är det dags för snurra stolen igen. Den är jag mer rädd för, mer ångestladdad för den. Den är otroligt obehaglig, men jag hoppas att det går lika bra som den gjorde igår! Håll tummarna!

Bra dag idag!! :)

Kram <3

Steg 7, Tillvänjning (interoceptiv exponering), fas 2

Ur boken "Ingen panik"

Eftersom det är den starka rädslan för vanliga fysiska symtom som är problemet, är det enda sättet att bli fri från rädslan att vänja sig vid symtomen. I praktiken kommer du nu att systematiskt gå igenom olika övningar som framkallar symtom som liknar det du upplever vid en riktig panikattack. Genom att göra övningarna ofta får du erfarenheter av att de kroppsliga reaktioner du upplever under en panikattack faktiskt är kontrollerbara och långt ifrån katastrofala.

I steg 6 provade du 20 olika övningar. Vissa gjorde dig inte orolig alls, medan andra kanske gav dig ett ordentligt ångestpåslag. Nu är det dags att gå vidare med den interoceptiva exponeringen. Principen är enkel, du ska träna på de övningar som gav en ångestnivå på 20 procent eller högre. Ditt mål är att du ska få nya erfarenheter genom att uppleva panikliknande känslor utan att vara rädd för dem. Till slut kommer dina nya erfarenheter att leda till att du förstår och faktiskt tror på att panikattacker inte är farliga.
Övningar som inte skapat ångestnivå över 20 är färdiga.

Ju oftare du tränar ju fortare går det att sänka ångestnivån och övningarna är då klara!

I förra inlägget skrev jag att jag börjat med mina två övningar, och det har gått bra hittills, men jag har många ggr kvar innan ångestnivån är nere på 20. Så det är bara till att träna! Det är så dom närmaste dagarna ser ut för mig! Jag uppdaterar varje dag hur övningarna går!

Kram

Övningar steg 6, fortsättning

Jag har nu gjort alla mina 20 övningar och nu är det snart dags att gå in i steg 7.

Nu när man hittat dom övningarna som gav liknande symtom som vid en panikattack, är det dags att öva på dom minst 1 gång om dagen tills dom inte längre väcker panik och rädsla.
Jag har två såna övningar, hyperventileringen och snurra stolen.

Igår var det dags att börja dessa övningar! Jag var extremt rädd för att göra snurra stolen igen, jag ville verkligen inte! Men jag är tvungen, jag vill inte må så här längre! Så jag tog tag i det och körde på! Stolen var verkligen skrämmande där den stog.....

Jag satte mig och mamma snurrade 1 min, jag blev jätteyr men använde min magandning. Fick förhöjd puls, mådde lite illa ett tag, fick spänningshuvudvärk. Men där tog det stopp! Inga klumpar i halsen, ingen panikattack!! :)
Jag blev otroligt glad efter jag hade gjort övningen, är fortfarande extremt obehagligt, är fortfarande lite rädd, men känns som det blir lättare och lättare....jag hoppas det iallafall!

Idag är det dags för hyperventilering igen. Jag tar övningarna varannan dag, står i boken att om man gör övningar man mår illa av så ska man bara göra det en gång om dagen, därför delar jag upp dom på en dag var.

Så vi får se hur hyperventileringen går idag, återkommer om detta!

Kram <3

söndag 22 januari 2012

Sur...

Jag hade skrivit ett ganska långt inlägg här idag, men allt försvann! :(

Så nu är jag sur! Jag orkar inte skriva om det nu, så jag skriver imon istället!

lördag 21 januari 2012

Övningar steg 6, fortsättning

Idag gjorde jag resten av dom 20 övningarna i boken.  Jag var lite orolig innan med tanke på övningen med stolen, men det gick bra! Jag reagerade bara på en övning, hyperventileringsövningen. Den övningen gjorde jag i steg 3 och nu var det dags att göra den i detta steget också. Men det gick bättre denna gången! Jag blev lite yr och hjärtat slog lite fortare men jag fick inte panik! Så jag kände mig glad efteråt. Jag hoppas att det fortsätter så här, att det blir lättare för varje gång jag gör det!

Jag har mått lite bättre idag, inte riktigt lika ont i magen. Har varit väldigt skönt!

Så idag mina vänner, har varit den bästa dagen på länge! :)

Kram <3

fredag 20 januari 2012

Tack...

Jag vill tacka alla som skriver kommentarer här på bloggen men också alla som mailar till mig på facebook, samt alla ni som bara läser bloggen! Jag har fått så mycket respons av personer som jag känner men också personer jag inte känner! Jag blir rörd av alla fina ord och lyckönskningar! Detta stärker min motivation och min tro på att jag kommer bli frisk. Jag hoppas att bloggen gör nytta för andra lika mycket som den gör för mig!

Tusen tack alla fina människor!

Kärlek <3

Psykologbesök...

Igår var jag hos psykologen, som jag skrev på inlägget igår så hade jag en hel del frågor. Vi pratade om min IBS. Min psykolog är helt övertygad om att att jag kommer bli av med min panikångest och min agorafobi. Jag behövde höra dom orden! Det har känts väldigt hopplöst det sista, framförallt när jag fick reda på att jag IBS. Jag kände att jag aldrig kommer bli frisk, men han ändrade min uppfattning igår! Han skänke mig nytt hopp!! Känns bra!!

Jag har haft väldigt ont i magen det sista nu, antagligen beror det på hela denna process. Det händer mycket nu, min hjärna går på helvarv, det är stressande och pressande att gå igenom alla dessa steg och övningar, min ångestnivån har höjts och allmäntillståndet försämrats.
Inte konstigt alls säger psykologen, han menar på att hela min värld är i gungning, all trygghet försvinner när jag helt plötsligt ska ändra mitt sätt att tänka och vara samt att utsätta mig för mina allra största faror.

Han vill att jag ska fokusera på det positiva saker jag gjort/gör. Att jag faktiskt sökt hjälp, att jag har tagit mig ända hit, att jag gör alla jobbiga övningar, mm. Han ser framsteg hos mig hela tiden säger han, vilket faktiskt gör mig ganska stolt!
Jag ska verkligen försöka tänka på detta när det känns som jag får ett bakslag, eller när jag känner mig lite nere.

Man behöver hopp!!

Kärlek <3

torsdag 19 januari 2012

Psykologbesök idag...

Ja idag är det psykologbesök på schemat. Jag tror att vi kommer att prata om övningen jag gjorde i förrgår men också om att jag fått reda på att jag har IBS. Det här med IBS är det första jag kommer att ta upp, jag känner mig orolig över att jag fått reda på detta.

Eftersom jag redan är så otroligt koncentrerad på min mage, hur ska jag nu komma över agorafobin när jag vet att magen kanske alltid kommer krångla för mig? Jag har tappat lite hopp om att jag kommer bli fri från agorafobin bara för detta. Eller är det så att när jag blivit mer befriad från min ångest så kommer koncentrationen på magen minska och kanske också IBS:en? Detta är några frågor jag kommer fråga min psykolog idag!

Vad tror ni? Kommer jag att bli bra? Känns inte så för mig idag! Jag behöver nytt hopp!

Jag får se vad psykologen säger idag, kanske blir på bättre humör,och får nytt hopp efter jag har varit där! Jag hoppas verkligen det!!!

Kram <3

onsdag 18 januari 2012

Övningar steg 6

I inlägget igår skrev jag om dom olika övningarna jag skulle göra i veckan.

Jag började med övningarna i måndags. Jag gjorde ca 6 st, jag stirrade på en figur som fanns i boken i ca 3 min, satt med böjt huvud i 2 min, mm. Jag reagerade inte på någon av dessa övningar.

Men igår så gjorde jag övningen där man skulle snurra på en kontorsstol i ca 1-2 min. Mamma snurrade mig, och efter nån minut så blev jag väldigt yr och skrek till mamma att hon skulle sluta snurra mig. Hon hade redan slutat snurra, men det kändes som hon fortfarande snurrade stolen. Fruktansvärt obehagligt! Min puls höjdes och jag fick andas med magen en stund för att lugna ner mig. Blev bättre efter en liten stund med magandning. Jag fick ont i huvudet pga spänning och nervositet.

Men det var inte det värsta! Ca 10 minuter efter övningen satte jag mig i soffan, när jag plötsligt började känna att jag fick en klump i halsen, jag svalde och svalde med den försvann inte och jag började må illa, och då satte det igång! En riktig ångestattack! Illamående, hjärtklappning, skakningar och svettningar och oro i magen. Jag irrade omkring i lägenheten en stund tills ångesten tillslut försvann och jag lugnade ner mig!

Jag vet att det som satte igång ångestattacken var den där klumpen i halsen som gjorde att jag inbillade mig att jag mådde illa....då är det kört alltså! Jag är otroligt rädd för illamående! Jag har alltid varit rädd för att spy och bli magsjuk. Så illamående sätter igång en hel del negativa tankar hos mig!

Efter den pärsen igår så har jag inte velat/vågat göra fler övningar idag. Ska prata med psyologen om detta imon. Vi får se vad han säger, men jag vet att jag måste göra det igen och det kommer jag att göra, men jag kände att jag behövde en dags vila från ångest!

Kram <3

tisdag 17 januari 2012

Steg 6, Tillvänjning, fas 1, inlägg 2

Ur boken: Ingen Panik

De kroppsliga reaktioner vi vill framkalla genom de olika övningarna är bland annat att hjärtat ska slå snabbt, stickningar och domningar, värme, obehag i magen, kvävningskänslor, andnöd, bröstspänningar, obehag i halsen och overklighetskänslor. De är bland de vanligaste symtomen under en panikattack, men är inte farliga och uppfattas inte som otäcka av alla. Vissa personer söker sig till och med till situationer som framkallar olika fysiska sensationer, tex: barn brukar snurra sig yra, gå på tivoli och åka bergochdalbana, titta på skräckfilmer,mm.
Den personliga tolkningen av dessa symtom kan antingen vara spänning eller rädsla och kan uppfattas som antingen behaglig eller obehaglig.
Medan du lär dig att symtomen inte är farliga kommer din ångestkänsla att minska.

I boken följer nu 20 st olika övningar man ska göra för att se hur det påverkar en. Man ska efter en övning lägga märke till vad som händer: om man påverkas, hur påverkas man (vilka fysiska symptom), vilka tankar kommer,mm? Efter övningen ska man fylla i ett arbetsblad där man skriver ner fysiska symtom, tankar, mm.

Dessa övningar kan verka skrämmande, men i studie efter studie har det visat sig vara mycket verkningsfulla om man gör dom som de beskrivs.

Jag orkar inte skriva ner alla 20 övningar, jag väljer ut ett antal:

* Skaka huvudet från sida till sida (ej blunda) i 30 sek.

* Huvudet mellan benen i 90 sek, sen resa sig hastigt och stirra rakt fram.

* Snurra dig yr i en kontorsstol i 1 minut.

* Svindel: Stå på marken bredvid en hög byggnad och stirra uppför husets yttre vägg.

* Hyperventilera i 90 sek.

* Yttre tryck mot halsen i 90 sek. Tryck med din tumme el två fingrar på mitten av din hals. Tryck så hårt så det blir obehagligt men inte extremt obehagligt.

* Instängd i 5 min. Sätt dig på en stol i din klädkammare med huvudet lutat lite nedåt. Låt en torr handduk hänga över ditt huvud.

* Stirra på din egna spegelbild i 3 min. Se ut en liten fläck i ditt ansikte och stirra på den i 3 min utan att ta blicken ifrån pricken.

Detta var några ex på övningar jag ska göra under veckan. Jag har gjort ca 6 övningar men bara reagerat på 1. Om detta berättar jag i nästa inlägg.

Kram <3

måndag 16 januari 2012

Steg 6 Tillvänjning, fas 1. Inlägg 1

Det är nu dags för mig att börja arbeta med steg 6 i boken. Fortsättning på temat tankar. Att identifiera sina negativa automatiska tankar och bokföra dom var uppgifterna i steg 5. Att ändra sitt sätt att tänka är svårt! Så svårt! Behövs otroligt mycket träning! Jag gör det bästa jag kan.

I detta steget är det dags att se hur man påverkas av dom kroppsliga symtom som tankarna under en panikattack väcker. 

Tillvänjning eller Interoceptiv exponering som det kallas på KBT-språk.

Det är ett konkret och praktiskt arbete som innebär att du medvetet framkallar kroppsliga symptom och sedan via erfarenheter lär dig att de är ofarliga.

Det är dags att göra fysiska övningar för att se om de skapar känslor som påminner om panik och för att se om fysiska symtom kan vara delorsak till dina attacker. Därför ska du nu utsätta dig för just de symtom som väcker ångest.

Det kan låta oerhört svårt, men just exponeringen - att man utsätter sig för sin rädsla under kontrollerande former - är enligt forskning den enskilt viktigaste komponenten i hela behandlingen.

Det flesta som lider av paniksyndrom är rädd för ångestens fysiska symptom. Finns tre komponenter: fysiologiska, kognitiva och fysiska.
Ju räddare du är för de fysiska symtomen desto större blir din vaksamhet. Vaksamheten gör att du i tron om att tidigt kunna identifiera en panikattack även bevakar de normala kroppsreaktionerna. Då kan även normala reaktioner utlösa en panikattack eftersom de för dig signalerar fara. Att tolka panikattacker som farliga har nu blivit en automatisk reaktion. Det bästa sättet att ändra på det är att erfarenheter som visar att det inte händer något farligt - det är det som interoceptiv exponering handlar om.

Paniksyndrom är som att ha en fobi för sina egna kroppsliga reaktioner.
Skillnaden är något förenklat att man inte som vid andra fobier kan springa ifrån eller undvika sin kropp eller de symtom den ger upphov till. Det är en inlärd rädsla för dina egna fysiska reaktioner.
Därför kan man också  lära om och lära sig att reaktionerna inte alls är farliga.

Fobin försvinner inte förrän man exponerat sig för det man är rädd för. Att rationellt förstå gör inte att man blir botad, man måste erfarenhetsmässigt lära sig att det är ofarligt. Du behöver få nya erfarenheter för att återgå till hur det var innan du fick paniksyndrom. Att du inte längre blir skrämd av dina kroppsliga reaktioner.

Jag vet att min ångesttrigger är dom kroppsliga symtomen, som magknip och hjärtklappning, mm. Så det är bara att köra på! Jag är otroligt rädd för dom övningar jag ska göra i detta steget. Det är 20 st övningar som ska genomföras, men det berättar jag om i nästa inlägg!

Är det nångång jag behöver stöd och peppning av anhöriga och vänner så är det nog nu i detta steget! Men det vet jag att jag får! :)
Men alla ni som bryr er om mig, håll några tummar för mig nu!!

Kärlek <3

P-plåster

Jag började med hormoner när jag var ca 20 år, har haft p-stav och nu dom senaste åren har jag haft p- plåster (EVRA). Jag är singel men lider av ganska kraftig mensvärk och har fortsatt med plåstren för att minska smärtan vid mens. 

Jag har hört av andra personer med ångestproblematik att preventivmedel (hormoner) kan få dom att må ännu sämre! Jag har aldrig tänkt på det, jag har liksom inte märkt nån skillnad från innan jag började med dom och nu. Men som sagt, det var längesen jag började med dom så det är mycket möjligt att dom visst påverkar mitt psyke!

Jag har nu bestämt mig för att sluta med mina plåster för att se om det gör någon skillnad. Jag hoppas det! Det är iallafall värt ett försök!

Har ni några erfarenheter av detta med hormoner? Berätta gärna isåfall!

Kram Anna

söndag 15 januari 2012

Varberg...

Jag frågade en vän idag vad jag skulle skriva om på bloggen, kom liksom inte på något. "Skriv något positivt" sa hon. "Vad du har för mål, vad du vill göra i framtiden" osv....

Därför J så gör jag som du föreslog! :) Tack för tipset!

Ni som känner mig vet att jag älskar Stefan Andersson och hans musik. Han har dom senaste åren gjort skivor baserade på svensk historia: Nr 90 Kleist, Skeppsråttan och nu senast Teaterkungen. Jag, mamma och pappa har varit på dom alla konserterna, på Carlstens Fästning, Kronhuset samt Hönsafest på Ostindiefararen. Nu i maj ska han uppträda med teaterkungen på Varbergs fästning. Jag vill verkligen inte missa den spelningen! Så vi bokade biljetter till den 26/5 (med avbokningsskydd, ifall det skulle skita sig för mig). Men det gör det inte för jag ska bara dit!

Sen är det så här att den 24/5 har mamma och pappa varit gifta i 40 år! Hurra! Så vi tänkte göra två flugor på smällen och fira detta i samband med konserten. Därför har vi bokat 2 nätter på ett spa-hotell precis intill fästningen! Så på fredagen den 25/5 åker vi! Till spa, övernattningar och konsert!!

Verkligen något att se framemot och kämpa för! Tror ni att jag klarar det? Det tror jag!!

Härligt att ha något roligt att se framemot mitt i  allt detta elände!!

Kram <3


                                           
                                                                 På Kronhuset-09

lördag 14 januari 2012

Ont i magen...

Idag har jag inte mått bra alls. Min mage har varit helt ur balans. Ett tag trodde jag till och med att det kanske var magsjuka, men det är det ju sällan! När jag sitter där på toan och har ont i magen så kommer tankarna: "Det här är inte normalt, måste vara magsjuka" och då börjar jag må illa, bli torr i munnen, mm. Helt sjukt vad tankarna kan påverka!

Gick på toa ett antal ggr, men nu på kvällen mår jag bättre! Skönt! Jag kan tänka mig att min mage "ballade" ur idag pga någon reaktion från går när jag fick reda på att jag har IBS. Samt att det är mycket som rör sig i mitt huvud nu, mår inte särskilt bra just nu. Jag har haft väldigt ont i magen den sista månaden, värk varje dag. Ju mer psykiskt dåligt jag mår, desto värre blir magen såklart.

Det är otroligt intressant och fascinerade detta om tankar alltså! Kan inte sluta förundras över detta med att vi styr fysiska symtom med tankarna!

Min psykolog berättade att han visste om fall där tex armar har blivit förlamade, där doktorer inte hittat något fysiskt fel. Patienterna har blivit hjälpta av terapi istället och blivit friska. Helt sjukt alltså! Eller hur??

Kram <3

fredag 13 januari 2012

Läkarbesök

Idag var jag hos min läkare på vårdcentralen för att undersöka min mage. Har misstänkt att jag kanske lider av IBS (Irritabel tjocktarm).

Precis som jag misstänkte så konstaterade läkaren idag att det är IBS jag lider av. Jag ska tillbaka till sjukhuset i nästa vecka och ta massa prover för att helt utesluta något annat, tex glutenallergi.

Jaha, en diagnos till tänkte jag när jag gick därifrån! Jag blev ledsen men känner ändå en lättnad att jag fått bekräftat att jag inte bara har en orolig mage (ångestmage), utan att det verkligen är något fysikt fel. Nu ska jag lära mig leva med en irritabel tarm också, hur gör jag?

Jag är helt säker på att min ångetsproblematik har utvecklat denna irritabla tarm. Oro och ångest i ca 20 årstid har påverkat min mage och med all säkerhet utvecklat denna diagnos. Är väldigt vanligt att personer med ångestproblematik får IBS. Nu får jag läsa på om detta och se om jag kan få tips och knep om matvanor och annat av personer som också har IBS och lärt sig hantera det. Det finns inget botemedel mot IBS, men det finns viss medicin som kan hjälpa mot smärtorna och kramperna man har i magen. Jag fick en sådan medicin. Får se hur den funkar!

Någon som lider av detta? Nåt knep?

IBS (irriterad tarm)


Allmänt

IBS innebär att man har olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Namnet är en förkortning av den engelska benämningen irritable bowel syndrome. Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Sjukdomen brukar även kallas kolon irritabile eller känslig tarm. Det är inte klarlagt varför man får sjukdomen.
IBS smittar inte och kan inte utvecklas till cancer eller något annat allvarligt. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor och börjar oftast i 30- till 40-årsåldern, men man kan få den oavsett ålder.

Symtom

Typiska besvär är
  • magont, som går över när man tömmer tarmen
  • förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge
  • att besvären ska ha förekommit under lite längre tid än vad en vanlig magsjuka brukar göra.
Det är även vanligt med gasbesvär.

Behandling

Man har ofta IBS under många år med varierande grad av besvär, som kan lindras mycket genom att man undviker viss mat. Någon botande medicin finns inte, men det finns flera olika läkemedel som kan minska besvären.
Det finns inget råd som hjälper alla med IBS, utan man måste själv pröva sig fram till vad man mår bäst av. Regelbundna toalettbesök och motion brukar också göra att man mår bättre.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral om man orolig för sina besvär eller har så stora besvär att man själv tycker att man behöver behandling.
Man bör kontakta en vårdcentral om man
  • är över 45 år och får besvär som man inte har haft tidigare
  • går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten
  • har långvariga diarrébesvär
  • blöder från tarmen.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.


Vad händer i kroppen?

  • Mag-tarmkanalen
    Mag-tarmkanalen
    När man sväljer mat går den först igenom matstrupen och sedan passerar den i tur och ordning
    • magsäcken
    • första delen av tunntarmen – tolvfingertarmen
    • resterande delar av tunntarmen
    • tjocktarmen
    • ändtarmen.

    På vägen genom mag-tarmkanalen sönderdelas födan och näring tas upp till blodet genom små blodkärl som finns framför allt i tunntarmsväggens slemhinna. I tjocktarmen sugs vätska upp så att avföringen blir lagom fast.
    IBS drabbar främst tjocktarmen.
    Mer information

Maten sönderdelas i mag-tarmkanalen

När man sväljer mat går den först igenom matstrupen. Sedan passerar den i tur och ordning
  • magsäcken
  • första delen av tunntarmen – tolvfingertarmen
  • resterande delar av tunntarmen
  • tjocktarmen
  • ändtarmen.
Alla delarna kallas tillsammans för mag-tarmkanalen. Maten ska på sin väg genom munhålan, matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen delas sönder i allt mindre delar. Födoämnena ska sedan tas upp till blodet genom små blodkärl som finns framför allt i tunntarmsväggens slemhinna. I tjocktarmen sugs vätska upp från tarminnehållet så att avföringen blir lagom fast.Ökade besvär från tarmen
Längs tarmen löper muskler som arbetar på ett speciellt sätt, både för att det som finns i tarmen ska blandas, och för att det ska föras fram genom tarmen på rätt sätt. Tarmens rörelsemönster kallas för peristaltik. Rörelserna ger upphov till en tryckvåg som pressar tarminnehållet mot ändtarmen, på samma sätt som när man klämmer ut innehållet ur en kaviartub.
Rörelserna styrs av ett samspel mellan nerver och hormoner i tarmen och via nervbanor till och från hjärnan. Om man har IBS så har man en ökad retbarhet i nerverna i detta samspel. Det gör att tarmen kan upplevas som extra känslig.

Bra namn för IBS på svenska saknas

Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. IBS är en förkortning av det engelska namnet på sjukdomen, irritable bowel syndrome, som betyder ungefär lättretbar eller känslig tarm. Sjukdomen brukar även kallas kolon irritabile. IBS och kolon irritabile används lite blandat i texter, men de är båda uttryck för samma sak. Om man söker på internet kan stavningen ibland vara colon irritabile.

Sjukdomens orsaker är okända

Trots att det har forskats mycket om IBS är det inte känt vad sjukdomen beror på. IBS anses vara en sjukdom där flera olika saker tillsammans bidrar till besvären, bland annat psykosociala faktorer, förändringar i funktionen av tarmens egna muskler och nerver tillsammans med samspelet med nerver till och från hjärnan.
Många människor som har IBS-besvär upplever att orsaken skulle vara överkänslighet mot något i kosten. Därför försöker de bli av med sina besvär genom att ändra kostvanorna. Det finns vissa råd som man kan följa, men många gånger ger stora kostförändringar bara upphov till bristsjukdomar.
Det finns inget som talar för att sjukdomen är smittsam.

Många har besvär

Av de som söker hjälp för mag- och tarmbesvär har sex av tio IBS. Dessutom finns det många människor med samma besvär som inte söker vård.
IBS börjar vanligen i 30- till 40-årsåldern. Men sjukdomen kan likaväl börja när man är barn som i 60-årsåldern. Om man är ung behövs en mindre utredning än om besvären startar när man är äldre. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor.

Vad kan man göra själv?

Eftersom det inte är klarlagt varför man får IBS är det svårt att veta hur man ska göra för att inte få sjukdomen. Förmodligen blir besvären värre av stress och oregelbundna mat- och toalettvanor. Om man har IBS ska man försöka följa råden under kapitlet Vård och behandling så gott det går.

Kan inte leda till cancer

IBS kan ibland ge mycket besvär och göra att livskvaliteten blir sämre. Men sjukdomen kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom. Det är heller inte någon sjukdom som kan botas med operation. Därför behöver man inte vara orolig för att man ska få stomi, "påse på magen", om man har IBS.

Symtom och diagnos

Magont, gaser, förstoppning och diarré

De typiska besvären när man har IBS är
  • magont, som går över när man tömmer tarmen
  • förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge
  • ibland andra besvär som hjärtklappning, täta vattenkastningar, värk i underlivet.
För att få diagnosen IBS ska besvären ha börjat för minst sex månader sedan. Man ska ha haft smärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad under senaste tre månaderna.
Om man har IBS brukar man dessutom ha besvär med gaser men också besvär från andra delar av kroppen.

Ont i magen

Man kan ha ont i magen på olika ställen och på olika sätt. Man kan till exempel få kraftigt magknip som beror på att gaser spänner ut tarmen. Den smärtan sitter för det mesta under någon av revbensbågarna, eller till vänster i nedre delen av magen. En molande värk kan uppstå när tarmen drar ihop sig. Smärtan blir ofta värre efter att man ätit, men minskar efter avföring.

Förstoppning och diarré

Avföringen växlar ofta mellan lös och hård. Ibland kan det vara en hård klump som kommer först och sedan blir det nästan diarré. Man kan också ha bara diarré eller bara förstoppning. Ofta har man en känsla av att man inte har tömt tarmen tillräckligt trots att man just har varit på toaletten. Ibland kan det tränga på så mycket att man måste skynda sig för att hinna till toaletten.

Gaser i magen

Ett stort bekymmer när man har IBS kan vara att man har mycket besvär av gaser i tarmarna. Gasbesvären kan göra att man släpper sig vilket kan kännas generande, men oftast blir mängden gas inte så stor att det luktar. Eftersom besvären brukar komma och gå kan man ibland vara fri från besvär långa perioder. Sedan kan det komma en period med mer besvär igen.
Gaserna kan ge ordentlig smärta i magen. Det beror antagligen på att tarmen plötsligt spänns ut i samband med att gasbubblorna flyttar sig.
Man kan känna sig uppblåst i magen av gaserna, och ofta blir det värre under dagen. Vid IBS har man inte alltid ökad mängd gas i tarmarna men ibland kan det vara så. Då kan det till exempel vara svårt att få ihop skärpet, eller att knäppa kjolen på eftermiddagen. Gasbesvären kan också bli värre efter att man har ätit vissa maträtter som till exempel kål, bönor och lök. Fibrer är gasbildande, och allt för mycket fibrer i maten kan göra att gasbesvären blir ännu värre.

Ovanligt att man har ont på natten

Det är inte så vanligt med smärtor under natten. På morgonen brukar besvären vara borta och magen känns inte längre så uppsvälld. Det beror förmodligen på att besvären är som värst när tarmen arbetar, det vill säga på dagen.

Andra besvär

Den ökade retbarheten eller irritationen gäller inte bara tjocktarmen utan hela mag-tarmkanalen. Man kan alltså ha ökad retbarhet även i matstrupen eller i magsäcken. Det kan göra att man blir illamående.
Man kan också ha en ökad retbarhet i andra organ i kroppen, till exempel i könsorganen och urinvägarna. Det kan innebära att man behöver kissa oftare, vilket ibland kan förväxlas med blåskatarr. Det är inte heller ovanligt att man kan känna ett tryck i underlivet.
Kvinnor med IBS har ofta ont vid samlag och, om de inte använder p-piller, kraftig mensvärk.

Symtom från nervsystemet

Om man har IBS är det vanligt att man har ont, är orolig och mår dåligt. Man kan då få symtom från nervsystemet, som till exempel
  • hjärtklappning
  • svettningar
  • huvudvärk
  • trötthet.

Viktigt med beskrivningen av besvären

Det finns speciella kännetecken som läkaren utgår från när diagnosen ska ställas. Därför är det viktigt att man beskriver sina besvär, var man har ont och vilka problem man har med tarmarna.
I många fall krävs en utredning för att utesluta annan orsak till besvären. Det finns inget speciellt prov som visar att man lider av IBS.

Olika undersökningar

För att utesluta till exempel cancer brukar man få lämna blodprov och avföringsprov. Om man är ung och har typiska IBS-besvär och blod- och avföringsproverna inte visar något ovanligt kan läkaren ställa diagnosen IBS utan ytterligare undersökningar.
Man kan få liknande symtom som vid IBS om man exempelvis har glutenöverkänslighet, om man inte tål mjölksocker eller om man har någon inflammatorisk tarmsjukdom. Därför är det, framför allt om man har besvär med diarré, vanligt att man får genomgå en utredning med rektoskopi eller koloskopi.

Blodprover

Blodprov för blodvärde och sänka brukar ingå i utredningen. Eftersom överkänslighet i tarmarna kan ge liknande besvär som IBS, till exempel överkänslighet mot gluten, får man ibland lämna blodprov för att det ska kunna kontrolleras. Man kan även få lämna ytterligare blodprover om det behövs för att utesluta annan sjukdom.

Avföringsprover

Blod i avföringen eller blodbrist kan tyda på att man har en annan sjukdom än IBS. För att vara säker på att det inte finns blod i avföringen får man också lämna ett avföringsprov. Det visar om det finns så små mängder blod att de inte syns för blotta ögat. Provet tar man själv hemma med provtagningsmaterial som man får med sig.

Rektoskopi

På mottagningen brukar läkaren göra en så kallad rektoskopi. Det är en undersökning där läkaren tittar upp i ändtarmen med ett plaströr som är ungefär lika tjockt som en tumme, eftersom den delen av tarmen inte syns så bra på röntgen. Rektoskopi kan till exempel visa om man har en inflammatorisk tarmsjukdom, så kallad ulcerös kolit.

Koloskopi och röntgen

För att utesluta cancer och inflammation i tarmen kan tjocktarmen röntgas eller undersökas med koloskopi. Cancer i tarmarna förekommer i stort sett inte före 40-årsåldern.
Koloskopi är en undersökning där läkaren med en böjlig slang via ändtarmen kan se hela tjocktarmen. Då finns också möjlighet att ta prov från slemhinnan för undersökning i mikroskop. När tjocktarmen undersöks med röntgen eller koloskopi är det vanligt att läkaren hittar små fickor i tjocktarmen. De fickorna får man med åren och har inte något samband med IBS.

Uppföljning för att utesluta inflammation i tarmarna

För att vara säker på att man verkligen har IBS när besvären är långvarig diarré kan man efter ett halvt till ett år behöva lämna nya prover och undersökas på nytt med koloskopi med prov från slemhinnan. Det görs för att läkaren ska kunna utesluta att besvären beror på en inflammation i tarmarna. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är exempel på sjukdomar med tarminflammation som kan ge diarré.

IBS delas in i olika undergrupper

IBS delas in i olika undergrupper beroende på vilken konsistens avföringen har. Diagnosen kan alltså bli
  • förstoppnings-IBS
  • diarré-IBS
  • blandad IBS.

Att få diagnosen IBS

När man får veta att man har IBS kan det kännas lugnande om man tidigare varit orolig för att ha fått en allvarlig sjukdom. Men lättnaden över att det inte var något allvarligt kan också göra att man bara uppfattar att allt är som det ska och glömmer att ställa viktiga frågor om vad diagnosen IBS innebär. Då kan det vara bra att höra av sig till läkaren igen och ta upp det man glömde fråga om eller undrar över. Det kan vara bra att skriva ner sina frågor inför samtalet så att man inte glömmer det man funderat över.
Eftersom sjukdomen kan ge besvär under en längre tid är det viktigt att man har så bra information om den som möjligt. Om man förstår varför man har besvär, minskar oron och det blir lättare att leva med sina magbesvär. Under åren kan den som har IBS också växla till att få besvär av dyspepsi, känslig mage. En period kan det vara det ena och en annan period det andra.

Vård och behandling

Besvären avgör om man ska behandlas

IBS är vanligtvis en sjukdom man har under många år och där graden av magbesvär varierar under årens lopp. Om man inte har blivit frisk inom två år är sannolikheten stor att besvären blir bestående.
De allra flesta kan lära sig att leva med besvären, som kan lindras mycket genom att man undviker viss mat. Någon botande medicin finns inte, men det finns flera olika läkemedel som kan minska besvären.
Om man är orolig för sina besvär eller har så stora besvär att man själv tycker att man behöver behandling är det dags att kontakta sin vårdcentral. Läkaren vill då veta
  • hur ont det gör
  • hur stora problem det är med lös eller trög mage, eller om det växlar mellan löst och hårt
  • hur stora gasbesvären är.

Kan man själv lindra och behandla sjukdomen?

Depression, stress och oro kan ge mer besvär

Även om depression, stress och oro inte är orsaken till IBS kan besvären öka av detta. Därför är det viktigt att tänka över sin livssituation och, om det finns sådana faktorer, försöka påverka dessa.
Det finns många kostråd för hur man ska göra för att minska besvären, men det finns inget råd som hjälper alla med IBS. Man måste själv pröva sig fram till vad man mår bäst av. Det är, under en period med besvär, ofta att man äter snarare än vad man äter som ger mer besvär. Det är det här som gör det så svårt att finna något speciellt som alltid ger besvär. Ibland kan man äta nästan vad som helst medan andra gånger ger det mesta som man äter besvär. Många som har IBS brukar må bättre av små och lite tätare måltider. Fet mat brukar ge mer besvär.
Mat med mycket fibrer kan minska förstoppningen men gör sällan att man får mindre ont. Det är viktigt att välja rätt sorts fibrer. Så kallade lösliga fibrer från till exempel frukt kan ibland minska besvären medan olösliga fibrer, framför allt från de olika sädesslagen, snarast ger mer besvär.

Regelbundna toalettbesök

Det är bra om man kan försöka skaffa sig regelbunda vanor för tömning av tarmen. Man ska inte låta bli att gå på toaletten om man känner trängning till avföring.

Motion kan hjälpa

Man brukar få rådet att motionera. Det finns inga undersökningar som visar att besvären av IBS minskar vid motion, men det brukar göra att man mår bättre rent allmänt.

Läkemedel kan minska besvären

Eftersom det inte är känt exakt varför besvären vid IBS uppstår, finns det heller ingen botande behandling. Det finns alltså inget läkemedel som är riktigt bra. Däremot finns det flera olika läkemedel som kan minska besvären. Vilket läkemedel som är bäst beror på just de besvär som man själv har. Det är viktigt att man förstår precis hur läkemedlen ska tas. Är man osäker kan man fråga sin läkare eller på apoteket.
Vissa läkemedel är receptfria men om man behöver större mängder under längre tid kan det bli lite billigare att få recept utskrivet av en läkare.

Viktigt att välja rätt laxermedel

Laxermedel är receptfria. Har man förstoppnings-IBS är det viktigt att välja rätt sorts laxermedel. Sådana medel som förbättrar avföringens konsistens kan användas, även under längre perioder. De kallas för bulkmedel. Exempel på bulkmedel är Lunelax, Vi Siblin och Inolaxol.
Man bör vara lite försiktig med laxermedel som retar tarmen. Tar man för mycket kan de ge diarré och på det sättet försämra besvären. Exempel på tarmretande laxermedel är Dulcolax, Toilax, Pursennid, Cilaxoral och Laxoberal. Om man är så förstoppad i magen att sådana läkemedel behövs, ska man alltid rådgöra med sin läkare.
Det är viktigt att tänka på att det också kan finnas tarmretande ämnen i en del naturläkemedel. Därför ska man alltid fråga innan man köper något sådant.

Läkemedel som jämnar ut gaser

Om man har stora besvär med gaser finns det läkemedel som jämnar ut gaserna i tarmarna. Exempel på sådana är Minifom och Dimetikon. De är receptfria. Mängden gas minskar inte så mycket, men smärtan som gaserna orsakar kan ibland minska.

Gammal metod kan minska gasbesvär

En gammal metod att minska gasbesvär är att använda "pip och värme". Genom att föra in en lavemangspip i ändtarmsöppningen och sedan lägga sig på höger sida med en värmedyna på magen brukar gaserna komma ut inom någon halvtimme. Uppblåsthetskänslan kan minska eller försvinna.

Andra läkemedel

Förutom läkemedel mot trög eller lös mage och gaser kan läkaren skriva ut läkemedel som har en kramplösande och lugnande effekt på tarmen.
Svåra besvär med diarré kan behandlas med receptfria stoppande mediciner som innehåller loperamid. De här stoppande läkemedlen kan orsaka förstoppning, så om de ska användas för annat än för tillfälligt bruk bör man diskutera det med sin läkare först.
Äldre läkemedel mot depression kan också lindra magbesvären. Den gruppen av mediciner kallas tricykliska antidepressiva läkemedel. Exempel på sådana är Anafranil, Klomipramin och Tryptizol. När man behandlas för IBS är dosen lägre än när man behandlas för depression.
Ibland skrivs också nyare antidepressiva läkemedel ut, så kallade SSRI-preparat. Det finns däremot inga undersökningar som säkert visar att SSRI-preparat har någon effekt på smärtan och tarmbesvären vid IBS. Däremot kan de göra att man rent allmänt mår bättre.

Hypnos

Hypnos används för att försöka få tarmrörelserna att fungera bättre. Tanken med metoden är att man under avslappning åstadkommer en självsuggestion som gör att innehållet i tarmen får ett bättre flöde.

Vart vänder man sig?

Vanligtvis vänder man sig till vårdcentralen där utredning och behandling görs av en läkare. Om besvären är lite mer svårtolkade kan man få en remiss till en medicinklinik eller en specialist på mag- och tarmkanalens sjukdomar, en så kallad gastroenterolog.
När man väl har fått diagnosen IBS är det bäst att man får behandlingen hos en läkare på sin vårdcentral. Detta eftersom det ofta finns andra besvär som kan höra till IBS. Läkaren kan avgöra om så är fallet eller om en utredning behövs.

Behandlingen har få risker

De enda riskerna med behandlingen av IBS är de eventuella biverkningar som medicinerna kan ha. De läkemedel som används har inga allvarliga biverkningar. Man kan fråga sin läkare om eventuella biverkningar. Apotekspersonalen kan också svara på sådana frågor.

torsdag 12 januari 2012

Psykologbesök..

Idag var jag hos psykologen. Jag var lite orolig idag, kändes jobbigt att gå dit. Jag var tvungen att ringa mamma i väntrummet idag, för att få något annat att tänka på medans jag satt och väntade. Det brukar alltid gå över när jag kommer in till psykologen men idag gjorde det inte det. Var lite orolig och kändes lite olustigt den första halvtimman. Jag tror det berodde på att jag skulle prata om ångestattacken, man återupplever ju känslorna av den när man sitter och ska prata om den och analysera den. Sista halvtimman lugnade jag ner mig lite och det gick bättre.

Vi pratade om kommande uppgifter/övningar som jag ska göra till nästa veckan. Nu börjar den riktiga prövningen! Ska berätta om alla uppgifter jag ska jag göra i ett annat inlägg. Men kort beskrivning:  jag ska utmana tankarna och framkalla ångestattacker! Vilket känns extremt obehagligt! Får se hur det går!

Nu sitter jag och skriver på min nya laptop som jag fick idag! Jippi! En liten acer på 10,1 tum.  Detta inlägget har tagit lite tid att skriva, svårt att vänja sig vid denna lilla maskin och dessa små tangenter, hehe....men övning ger färdighet!

Kram <3

onsdag 11 januari 2012

Nagelvård

Idag har jag varit och gjort mina naglar! så skönt att bli ompysslad och få fina naglar! Idag blev dom rosa med stjärnor, jättefina!

Jag har mått bra idag, men har varit trött. Säkert sviter från "ångestnatten"....

Imorgon är det dags för psykologbesök. Vi kommer säkert att prata om ångestattacken. Min psykolog har "längtat" efter att jag ska få en ångestattack. Vi behöver få reda på vad det är för tankar som kommer under mina attacker och bearbeta dom. Så imon kommer han bli glad!

Nu blir det TV för mig....

Kram <3

tisdag 10 januari 2012

Ångestattack

Jaha, där fick man för det! Har sagt till min mamma och mina vänner att det var väldigt längesen jag hade en ångestattack. Tji fick jag!

Den kom som ett brev på posten inatt ca 2.00, jag var vaken och kollade på film. Mamma och pappa låg och sov. Jag började få knip och ont i magen, och det var det som triggade igång ångesten och tankarna var i full gång. "Nu får jag diarré", "Nu blir jag säkert magsjuk"! Då börjar hjärtklappningen och skakningarna i benen, ännu mer ont i magen och illamåendet kommer. Blev tvungen att gå på toaletten, satt där ett tag, gick och la mig igen, men ångesten släppte inte. Attacken varade nog ca 40-50 min, sedan började jag slappna av och kunde till slut somna, strax innan 3.30.

Usch det är en hemsk upplevelse att vara med om, det vet ni alla som själva upplever det!

Jag är trött idag, och lite nere. Ångesten har en liten tendens att hålla sig kvar ett tag, och jag får nog räkna med att må så här resten av dagen.

Jag kände ändå att det var viktigt för mig att komma ut en stund idag, har varit inne nu några dagar. Jag åkte och postade ett brev till min bror, och åkte med en sväng i mammas och pappas bil dom köpte igår. Det var bra att jag gjorde det! Känns bättre nu efteråt att ha kommit ut en sväng. Nu blir det snart pizza, sen en kväll framför Tv:n.

Kram <3

måndag 9 januari 2012

Tankefällor

Negativa automatiska tankar speglar dina tankefällor

När man känner rädsla eller ångest påverkas tankarna och det blir oftast negativa, automatiska och omedvetna. Negativa automatiska tankar förekommer inte bara vid paniksyndrom utan är något som alla människor har då och då.

Negativa automatiska tankar kan leda till tanke- eller tolkningsfällor, just för att de oftast är förvrängda och inte tar hänsyn till alla fakta. Man kan säga att de är en sorts vanliga "tankefel" som leder till förvanskning och negativ snedvridning av verkligheten. Man låser in sig i sina egna tankebanor vilket medför till att man ofta överreagerar.

Även om tankefällor inte alltid är problematiska, mår de flesta bra av att uppmärksamma dem och så småningom lära sig att bemöta dem. De vanligaste och allvarligaste tankefällorna vid panikångest är att övervärdera risken för att något dåligt ska hända. Man drar förhastade slutsatser och förväntar sig det värsta.

Forskaren Judith Beck har arbetat intensivt med människors tänkande och tagit fram en lista på de elva vanligaste tankefällorna. Tankefällorna överlappar varandra och det är inte alltid så lätt att skilja dem åt, så du kanske känner igen dig i flera:

1. "Allt eller inget"-tänkande
Tillvaron delas in i ytterligheter: antingen det ena eller det andra, men aldrig något mittemellan. Det finns inga nyanser, du har antingen lyckats eller misslyckats. Felet ligger i att verkligeheten inte ser ut så. Denna typ av tänkande kopplas ofta ihop med perfektionism och en tendens att ställa helt orimliga krav på sig själv.
Ex:
*Nu kommer jag aldrig att kunna gå ut och handla själv - efter att första gången fått panik i affären.
*Att jag har panikångest innebär att jag är en misslyckad människa

2. Katastrofiering - att vänta sig det värsta
Detta innebär att man överdriver sannolikheten att något negativt kommer att hända. Nästan automatiskt förutsätter du att det värsta kommer ska inträffa.
Ex:
*Mitt hjärta slår så fort att jag kommer att få en hjärtinfarkt och dö.
*Jag kommer att få sån panik på middagen att jag kommer att kräkas när alla ser.
*Tänk om jag får en panikattack och jag inte kan klara mitt arbete, då kommer jag säkert att få sparken och jag kommer inte att kunna få ett nytt jobb.

3. Diskvalificering - att bortse från det positiva
Du slår ifrån dig positiva erfarenheter genom att framhärda i att de inte räknas av ett eller annat skäl.
Ex:
*Visst har jag varit och handlat idag, men det var inget speciellt, förut kunde jag åka till London och shoppa och det klarar jag inte nu.

4. Att tänka med känslorna
Att använda känslor som bevis är inte ovanligt. Du tror att något är sant bara för att det "känns" så. Du blandar ihop känslor och verklighet och förutsätter att dina negativa känslor speglar hur saker och ting faktiskt är.
Ex:
*Alla säger att de gillar mig och att jag är en toppenperson, men eftersom jag känner mig så värdelös så måste jag var det.
*Stickningarna i fingrarna betyder att jag har en hjärtattack, det är för starkt för att bara vara en panikattack.

5. Etikettering
Du dömer dig själv utan att titta på fakta och sätter "etiketter" på dig själv eller andra.
Ex:
*Jag är en ynklig stackare, medan andra är säkra, smarta och lugna.

6. Förstora eller förminska
Du förstorar det negativa och förminskar det positiva. Att plocka ut en enda negativ detalj ur en helhet och sedan uteslutande fokusera på detaljen leder till att man får en negativ bild av helheten. Du gör en höna av en fjäder, genom att rikta uppmärksamheten mot dina symtom och överdriver sedan betydelsen av dem.
Ex:
*Jag kommer aldrig att kunna köra på motorvägen utan ångest igen, så varför ens försöka, det kommer ändå alltid vara en kamp.
*Jag kommer aldrig att kunna flyga för det är för otäckt. Jag kan leva utan att flyga.

7. Mentalt filter - ett negativt tunnelseende
Du fokuserar på en negativ detalj istället för att se till helheten. Det är som om du hade negativa glasögon som bara släpper igenom en viss typ av information.
Ex:
* Du stirrar dig blind på det enda tillfället då du fick en panikattack och bortser från alla andra ggr då det faktiskt gått bra.

8. Tankeläsning
Du behöver inte fråga vad någon annan känner eller tänker eller varför de gör som de gör eftersom du redan vet det genom "tankeläsning".
Ex:
*Min kompis har inte sagt det rent ut, men hon/han tycker jag är en stackare eftersom jag har paniksyndrom.
*Jag känner sådan ångest att andra måste se det på mig och de tycker säkert att jag är konstig.

9. Övergeneralisering
Du gör svepande negativa förutsägelser om framtiden, som går långt utöver den aktuella situationen och de fakta som finns tillgängliga i nuläget.
Ex:
*Eftersom jag känner mig obehaglig till mods när jag läser denna bok (Ingen Panik) kommer jag aldrig att kunna bli bra.

10. Personalisering - att vara skulden till allt
Du ser dig själv som "orsaken" till yttre händelser som du egentligen inte är ansvarig för. Det gör att du tar åt dig och ger dig själv skulden för det som inträffar  utan att överväga om det finns andra faktorer som kan ha spelat in.
Ex:
*Din kompis ser ledsen och nedstämd ut och du drar omedelbart slutsatsen att det är du som gjort personen ledsen el nedstämd.

11. Måste och borde
Du har en mycket bestämd uppfattning om hur du och andra bör bete sig och du överskattar hur hemskt det vore att inte leva upp till förväntningarna. Dina höga krav blir en belastning för dig med alla "måsten" eller "borden". Du använder ofta ord som "alltid", "aldrig", "ska" och "måste". Tänker man efter noga är det egentligen väldigt lite i livet som man verkligen måste göra. Prova att nästa gång du tar ordet "måste" i din mun istället byta ut det mot "jag väljer att.." eller "det vore bra om jag...."
Ex:
*Jag får aldrig visa för någon att jag är nervös.
*Jag borde kunna klara att handla på egen hand.
*Jag borde ha mer snyggt och städat hemma.

Källa: Ingen panik av Per Carlbring

Detta var som sagt de 11 vanligaste tankefällorna enligt Judith Beck. Jag känner igen mig i nästan alla. Det tankefällor jag inte upplever att jag har är etikettering, tankeläsning och personalisering.

Ja, jag hoppas verkligen att man kan "lära om sig" när det gäller tankar och tankefällor. jag inser iallafall att jag har en del att jobba med. Jag hoppas att det går och jag blir bra!

Kram <3


Jag vill....(utan inbördes ordning)

* kunna åka tåg, buss, spårvagn, bil på motorväg, flyga
* kunna äta på resturang, kunna äta i bilen, fika på café
* kunna gå på bio, teater, konserter
* kunna resa utomlands
* kunna ta körkort
* kunna shoppa i köpcentrum, åka till Ullared
* kunna börja sjunga i kör
* kunna bo själv i min lägenhet
* kunna åka tåg till moster i Hudiksvall
* kunna åka tåg till bror och svägerska i Värmland
* kunna gå på fester, krogen
* kunna gå på olika scrapbookingkurser
* kunna gå långa promenader
* kunna stå i köer utan att ångesten kryper sig på
* kunna dejta
* kunna börja arbeta

Ja, detta är bara några utav sakerna jag skulle vilja kunna göra! Listan kan bli ännu längre tyvärr!

Jag hatar dig agorafobi!


söndag 8 januari 2012

Tankar..

Jag skrev igår i bloggen om tankar och tankefällor, tänkte beskriva lite mer ingående om detta nu. Detta är fakta tagit ur boken "Ingen Panik" av Per Carlbring.

Våra tankar påverkar våra känslor. Vi tänker hela tiden även om vi inte alltid är medvetna om det. Ett problem är just att många tankar är helt automatiska och svåra att medvetet styra. Ofta är det just de automatiska tankarna som utlöser och håller kvar en panikattack.

Automatiska tankar styr många av våra reaktioner. Tankarna kan vara antingen positiva, neutrala eller negativa. Ex: Jag kommer att svimma, jag kommer att dö, jag kommer att tappa kontrollen.

När man utvecklar en rädsla för panikattacker kommer ens tankar att domineras av funderingar kring fara.

Automatiska tankar är välrepeterade, de kommer lätt och spontant utan ansträngning. Oavsett hur irrationella de verkar vara när man granskar dem i efterhand, så är de mycket trovärdiga just när man är mitt uppe i den obehagliga situationen. Tankarna förknippas ofta med starka känslor och är därför svåra att förändra. Det logiska medvetandet har svårt att kontrollera dem och därför utmanar man sällan de tankarna. Men man kan faktiskt lära sig att påverka dem.
Man kan lära sig att hantera obehagliga situationer och genom att ändra sitt sätt att se på sina automatiska tankar kommer man inte tolka paniksymtomen som farliga.

Att bli uppmärksam på de automatiska tankarna är därför en viktig del i att hantera paniken. Genom att göra dessa tankar så tydliga som möjligt ökar man chansen att påverka dem och minska deras betydelse.

I boken här följer övningar där man ska hitta och analysera de tankar man har som är kopplade till sina attacker.

Att arbeta med tankarna har två mål:

Det första är att ta reda på hur troliga dina automatiska tankar är, snarare än att lära sig tänka positivt. Det andra är att se din automatiska tanke som just en av många möjliga tankar, snarare än som den absoluta sanningen.

Som ni säkert förstår är detta väldigt svåra övningar, iallafall för mig! Det känns som jag bara tänker automatiska tankar nästan. Jag har pratat med mamma om att jag tycker att jag är en väldigt negativ person, och ni som känner mig håller säkert med!? Jag börjar förstå nu att mycket av det beror på min sjukdom, att bara tänka katastroftankar som tex "tänk om hon/han dör"..."tänk om jag får en attack här", mm.  Att göra en höna av en fjäder, att alltid förstora saker och ting, att alltid göra ett problem eller sak större än vad andra personer hade gjort, är typiskta tankar för mig i min vardag.

Jag vill inte vara en negativ person, fy vad tråkigt att umgås med någon som bara tänker och pratar negativt hela tiden! Undrar hur mina vänner klarat av det?

Jag hoppas verkligen att jag har stunder där jag är ganska rolig, jag tycker själv att jag kan vara ganska rolig ibland. Finns några som skrattar åt mina skämt :)

Jag hoppas att min psykolog och terapin hjälper mig att hantera dessa automatiska tankar, så jag blir en mer positiv person.

Ja, det var lite fakta om tankar, finns mycket mer! I nästa inlägg ska jag skriva lite om olika tankefällor! Det är spännande!

Kram <3

lördag 7 januari 2012

Bra dag...

Idag har varit en ganska bra dag, mycket bättre än igår! Jag har gjort mina andningsövningar, städat och tvättat. Men det bästa är att jag har ätit bättre! Jag vaknade sent och var inte uppe förrän 11.00. Jag åt en knäckemacka vid 13.30-tiden, och sedan åt jag en riktig macka vid 15.00! Det är bra för att vara jag! Nu kommer jag precis från middagsbordet och har ätit en ganska bra portion middag, men som sagt så äter jag bättre på em/kvällen.

Jag började läsa på kapitel 5 förut, om hur man ska öva på sina tankar, och försöka tänka på ett annorlunda sätt. Jag ska blogga lite mer om detta imorgon, om hur man ska gå till väga!

Det är väldigt intressant det här med tankar och tankefällor man kan hamna i. Jag fick många Aha-upplevelser idag när jag läste om olika tankefällor. Jag berättar mer imorgon, det är en del fakta och skriva och det orkar jag inte nu. Så ni får vänta lite!

Nu blir det en kväll framför Tv:n med en kopp choklad :)

Kram <3

fredag 6 januari 2012

Psykologbesök...

Igår var jag hos psykologen, det var en jobbig terapitimme. Jag orkade inte blogga igår när jag kom hem. Jag grät floder hos honom igår, varför behåller jag för mig själv, men jag har mått sämre denna veckan.

Jag har som sagt mått sämre den senaste veckan, jag vet inte vad det beror på. Jag har varit ganska nere, jag har varit förkyld så det kanske har med det att göra, att allmäntillståndet varit sämre än vanligt, eller så har jag bara haft en svacka. Jag hoppas att det vänder nu och att jag börjar må bättre igen.

Jag har börjat äta sämre och gått ner lite grann i vikt, så jag måste ändra lite rutiner på dagen. Jag har väldigt svårt att äta på morgonen/fm så jag börjar äta på em/kvällen. Det är inte bra! jag måste se till att få i mig nåt på morgonen så imon ska jag handla aprikoskräm som jag ska äta på förmiddagarna! Det måste bli en ändring!

Idag har jag haft problem med magen, jag tror att det är en irritabel tarm! Sån fruktansvärd magsmärta jag har ibland. Måste vara nåt fel! Jag ska till doktorn på fredag och kolla upp magen.  Det känns bra!

Nu ska jag kolla på lite TV och bara slappa!

Kram <3

onsdag 4 januari 2012

Ingen bra dag...

Återigen en dålig dag....jag har ganska många såna nuförtiden känns det som! När magen krånglar så blir jag väldigt påverkad och har svårt att kunna tänka på något annat. Fruktansvärt jobbigt att bli så påverkad. Hela dagen blir förstörd och idag hade jag också lätt till gråt. Minsta lilla sak som inte går min väg så blir jag antingen ledsen eller irriterad. Idag var det gråten som tog över.

Fick gråta lite och lät ångesten skölja över mig några minuter. Nu några timmar senare känns det lite bättre men ångesten sitter kvar ändå, det brukar bli så om jag blir nedstämd på dagen. Så idag får väl vara en skitdag, så får jag hoppas att morgondagen blir bättre. .

Imorgon är det dags för psykologbesök, känns inte som det inte finns något att prata om imorgon direkt...vad ska jag välja? Jag hinner inte så mycket på 1 h....hehe

Kram på er

Övar på magandning

Jag håller på att öva på min magandning, vilket är ganska svårt. Det ligger likosm inte normalt för mig att bukandas, jag andas med bröstet. Mamma hjälpte mig igår och vi jämförde andning. Mamma bukandas jämt, det är naturligt för henne, vilket det inte är för mig. Svårt att lära sig nåt nytt än det man är van vid.

Som sagt så började jag öva igår igen, och nästa steg i övningen är att bukandas 5 ggr/dag i 2 min i 1 veckas tid. Så idag har jag bukandats 4 ggr, har 1 gång kvar vid ca 22.00-tiden ikväll.

Jag gjorde upp ett schema igår med klockslag, det ser ut så här:

Kl: 11.00
Kl:13.00
Kl.16.00
Kl.19.00
Kl.22.00

Lättast att göra upp ett schema så jag inte glömmer av övningarna. Det kommer bli en daglig rutin nu när jag har fasta tider. Jag kan göra övningarna vart som helst. Framför TV:n, när jag städar, när jag går....ja typ jämt så det är ju inte en jobbig övning att göra.

Jag tycker att det går lättare för varje gång jag gör det, det är fortfarande lite svårt att göra det stående, men övning ger färdighet har jag märkt!

Det är bara att fortsätta öva så kanske det blir naturligt för mig med att bukandas.

tisdag 3 januari 2012

:(

Det gick inte att åka till Frölunda Torg idag, den platsen är laddad med ångest! Mamma åkte dit för mig och skulle handla, men varan jag skulle ha var slut såklart :(

Detta blir nog ett ämne att ta upp med psykologen på torsdag, att jag inte klarar av att åka tillbaka till torget. Jag blir såklart besviken på mig själv att jag låter ångesten ta över, men ibland går det bara inte!
Jag bestämde mig ändå för att åka med mamma och pappa till Jysk på 421-an för att kolla på säng. Jag kände att jag behövde komma ut en stund för att få något positivt med mig från denna dag. Det var ett besök på ca 1 h. Det gick bra! Mamma och pappa får ny säng imon, värsta lyxsängen...ställbar säng för huvud och fötter! Den var ganska nice att ligga/sitta i. Reor gillar vi!

Jag gick in på Mediamarkt och köpte en väska till min nya dator som kommer snart! En ROSA jättefin väska blev det! Så jag är nöjd med dagen ändå!

Nu blir det snart middag, sen mys i soffan!

Kram

måndag 2 januari 2012

Middag hos bror och svägerska

Idag blev jag, mamma och pappa bjuden på middag hos min bror Johan och hans familj. Det bjöds på oxfilé och potatisgratäng! Det var såå gott! Det lyckades han verkligen med! Tack Johan och Linda för den goda middagen!

Jag håller på att scrappa en almanacka för 2012, och idag gjorde jag klart februari. Några månader kvar att göra, jag får skynda mig nu annars har väl hela januari gått när det är dags att hänga upp den.... :)

Idag har jag mått ganska bra faktiskt, skönt att ha en sån dag när det flyter på utan hög ångestkurva.

Imorgon har jag tänkt att åka ut en stund och handla lite scrapmaterial. Jag hoppas att jag kommer ha en bra dag annars kan det bli tufft. Jag är lite orolig faktiskt. Den affären jag ska till finns bara på Frölunda Torg, och en dag för ca 1 årsen fick jag min värsta panikattack jag har haft någonsin just på Frölunda Torg. Jag har nog bara varit där 2 ggr efter det, och jag är alltid väldigt ångestladdad när jag åker dit. Den attacken satte sig verkligen i hjärnan på mig och jag har svårt att släppa den upplevelsen. Det var så fruktansvärt och den platsen kommer alltid vara förknippad med just det tillfället. Så jag hoppas verkligen att dagen imorgon blir bra så att jag inte behöver känna oro för att åka dit. Så alla ni som läser detta, håll tummarna för mig imon!
Jag skriver här imorgon hur "uppdraget" gick!

Ha en underbar kväll...

Kram <3

söndag 1 januari 2012

År 2012

Jaha, nu är det år 2012! Det var en annorlunda nyårsafton jag firade igår, eller firade och firade......
Jag mådde dåligt igår, ångesten grodde och jag orkade inte med att vara social alls. Jag skulle egentligen till min bästa vän men jag orkade bara inte! Jag satt hemma i soffan och kollade på TV.

Pappa gick över till min bror och hans familj, men jag valde att stanna hemma. Sedan när det närmade sig 22-tiden gick jag dit ca 1 timme och pratade lite. Sedan gick jag hem igen och tittade på fyrverkerierna från fönstret och sa gott nytt år till mig själv! Hehe...det kändes lite komiskt faktiskt. Jag tror faktiskt inte att jag varit helt ensam vid tolvslaget nångång, det kändes väldigt annorlunda men skönt ändå på nåt vis. Är väldigt svårt att förklara, men alla ni med ångestproblematik kan nog förstå vad jag menar?

Jag tror jag somnade vid 2.00 igår, och idag låg jag till klockan 12.00! Det är ovanligt att jag sover så länge, men jag antar att jag behövde det för idag är jag inte alls lika ångestladdad. Så jag sov nog bort ångesten!

Jag är fortfarande förkyld, och nu så tät i näsan att jag inte får luft...men tänk vad lite nässpray kan göra! Det är otroligt, och fort går det också! :)

Nu tänkte jag att jag skulle fortsätta scrappa min almanacka för 2012, som jag bara börjat med...måste ju snart bli färdig, året har ju redan börjat!

Jag önskar alla en god fortsättning!

Kram