Dessa exponeringar med maten är svårare än jag trodde! Det går inte bra! I torsdags åt jag ju en macka till frukost. Men inte på fredagen och inte igår heller! Igår åt jag en macka vid 12.30 och det var samma idag! Svårt detta!
Jag blir ju besviken på mig själv att jag inte klarar det, men det är väl bara att fortsätta försöka antar jag... Jag måste fixa detta!
Idag skiner solen så idag har jag gått en långpromenad med Malte :)
Nu ska jag äta en macka!
Kram
söndag 29 april 2012
fredag 27 april 2012
Ingen macka
Blev ingen macka innan frisören idag. Jag gick upp strax efter 9.00, städade lite, bytte kattlådorna, mm. Jag bestämde mig för att inte ta nån macka, det gick inte helt enkelt. Jag klarade det inte, det var för lite tid mellan uppstigning och frisörtid. Jag behöver ha mer tid på mig. Jag vet, jag kunde gått upp 7.00 istället, men nu blev det så här! Jag får göra ett nytt försök! Det är såå svårt att bryta ett så invant beteende....
Jag köpte en bulle på Pressbyrån när jag var färdig hos frisören ca 14.30, så det var det första jag åt. När jag kom hem åt jag en macka.
Min bror Johan ringde och frågade om jag ville äta middag med honom och barnen idag, och det ville jag ju såklart. Vi åt lasange, det var gott. Tack bror!
Nu har jag precis kommit hem därifrån, så nu ska jag slappa i soffan. Sen blir det Let´s Dance ikväll.
Kram
Jag köpte en bulle på Pressbyrån när jag var färdig hos frisören ca 14.30, så det var det första jag åt. När jag kom hem åt jag en macka.
Min bror Johan ringde och frågade om jag ville äta middag med honom och barnen idag, och det ville jag ju såklart. Vi åt lasange, det var gott. Tack bror!
Nu har jag precis kommit hem därifrån, så nu ska jag slappa i soffan. Sen blir det Let´s Dance ikväll.
Kram
torsdag 26 april 2012
Psykologbesök
Igår var det psykologbesök. Det gick väldigt bra i väntrummet igår :) Jag var väl där vid ca 13.45, toalettbesök och sedan satt jag i väntrummet i ca 5 min och läste lite ur en tidning. Min puls höjs alltid lite grann när jag kommer dit men jag börjar väl vänja mig mer och mer nu hoppas jag! Känns skönt att ha en bra erfarenhet med sig till nästa väntrumsbesök.
Vi pratade bara om panikångest och exponeringar igår. Vi pratade om att jag inte har panikångest längre (fast jag vågar inte tro på det ännu), och att exponeringarna går väldigt bra. Jag berättade om IKEA och att jag var i hundgården med Malte. Han blev glad när jag satt och log hela tiden :) Känns bra!
Jag tog upp mina "matfobier", eller ätstörning kan man väl också kalla det. Ingen anorexi eller bulimi men nån typ av ätstörning har jag. Mat är en ångestladdning för mig, inte jämt, inte när jag är hemma! Då kan jag äta vad som helst när som helst. Men när jag ska ut nånstans eller har möten inplanerade då äter jag inte förren jag kommer hem pga att jag inte vet hur magen reagerar!
Tex:
*Jag går till psykologen vanligtvis på torsdagar kl 15.30. Jag äter aldrig nånting innan jag går dit, för jag vill inte att magen ska bli ännu mer orolig än vad den redan är. Vilket betyder att jag äter först ca 17.00 den dagen!
*Jag ska till frisören imon kl 12.00 vilket betyder att jag inte äter förren jag kommer därifrån ca 15.00 (ska blondera, klippa, färga bryn och fransar).
*När jag åker till Värmland äter jag ingenting innan jag åker och ingenting på vägen, vilket betyder att jag inte äter förren ca 16-17-tiden.
*Tandläkarbesök (Fruktansvärda besök, tanken att ligga "låst" i en stol i ca 1 h, panikångesten och agorafobins värsta fiende är tandläkaren enligt mig, fy!)
Detta är bara några exempel på hur min "matfobi" fungerar och hur ångesten tar kontroll över mig!
Äter jag inte så har jag mer kontroll på magen känner jag, men det säger min psykolog att jag inte alls har! Jag kan ju ändå få diarréer! Jo sant, men då vet jag ju att det inte är maten det beror på, eller att jag precis har ätit nånting som gör så att magen sätts igång.
Jag har haft det så här minst 5 år, säkert längre. Jag känner att detta är inte ok längre! Ångesten ska ju inte få styra mig mer! Då måste jag bli av med detta beteendet! Om jag lyckas bli av med detta så får jag nog mycket gratis sen, tex att jag kan äta på resturang, mm, vilket betyder att jag blir mindre hämmad och kan göra allt som "normala" människor kan utan att tänka på hur min mage ska reagera på mat/måltider.
Förstår ni mig?
Det är fruktansvärt jobbigt detta och det styr mina dagar! Jag mår ju bättre nu som sagt men detta styr alldeles för mycket fortfarande. Jag vill inte ha det så. Jag måste bli fri från detta beteende annars blir jag nog inte riktigt fri från agorafobin eller paniksyndromet. Allt hänger ju ihop!
Min psykolog säger att jag måste matexponeras nu! Jag måste ta tag i detta, därför bestämde vi att exponeringar nu i fortsättningen ska handla om matfobin.
Exponeringarna denna vecka blir alltså följande:
Inför nästa psykologbesök på torsdag ska jag ha ätit 1 macka, senast kl 12.00. Jag behöver några timmar efter jag ätit för att se hur magen reagerar, därför valde jag absolut senast kl 12.00. Detta känns jättejobbigt faktiskt.
Bestämde en exponering till:
Jag ska äta 1 macka varje morgon senast kl.10.00. Detta innebär då att på torsdag ska jag äta 1 macka kl 10.00 och 1 macka till kl.12.00. Fy!
Känns jättejobbigt att äta macka på morgonen! En vanlig dag äter jag kanske min första macka kl 13.00. Hemska exponeringar!
Idag kände jag att jag verkligen inte ville äta och bestämde mig för att inte äta nån macka! Mamma åt frukost och jag satt vid bordet och sa att jag inte skulle äta nån macka.
Efter ett tag så tog jag en macka och åt upp den :) Klockan var strax innan 10.00.
Jag gjorde det ändå :) Men det var jobbigt!
Hur ska det gå imon? Jag ska ju iväg vid 12.00. Jag tror inte jag kommer få i mig nån macka imon, men jag ska göra allt jag kan för att få i mig den där mackan imon innan jag går till frissan. Önska mig lycka till!
Kram
Vi pratade bara om panikångest och exponeringar igår. Vi pratade om att jag inte har panikångest längre (fast jag vågar inte tro på det ännu), och att exponeringarna går väldigt bra. Jag berättade om IKEA och att jag var i hundgården med Malte. Han blev glad när jag satt och log hela tiden :) Känns bra!
Jag tog upp mina "matfobier", eller ätstörning kan man väl också kalla det. Ingen anorexi eller bulimi men nån typ av ätstörning har jag. Mat är en ångestladdning för mig, inte jämt, inte när jag är hemma! Då kan jag äta vad som helst när som helst. Men när jag ska ut nånstans eller har möten inplanerade då äter jag inte förren jag kommer hem pga att jag inte vet hur magen reagerar!
Tex:
*Jag går till psykologen vanligtvis på torsdagar kl 15.30. Jag äter aldrig nånting innan jag går dit, för jag vill inte att magen ska bli ännu mer orolig än vad den redan är. Vilket betyder att jag äter först ca 17.00 den dagen!
*Jag ska till frisören imon kl 12.00 vilket betyder att jag inte äter förren jag kommer därifrån ca 15.00 (ska blondera, klippa, färga bryn och fransar).
*När jag åker till Värmland äter jag ingenting innan jag åker och ingenting på vägen, vilket betyder att jag inte äter förren ca 16-17-tiden.
*Tandläkarbesök (Fruktansvärda besök, tanken att ligga "låst" i en stol i ca 1 h, panikångesten och agorafobins värsta fiende är tandläkaren enligt mig, fy!)
Detta är bara några exempel på hur min "matfobi" fungerar och hur ångesten tar kontroll över mig!
Äter jag inte så har jag mer kontroll på magen känner jag, men det säger min psykolog att jag inte alls har! Jag kan ju ändå få diarréer! Jo sant, men då vet jag ju att det inte är maten det beror på, eller att jag precis har ätit nånting som gör så att magen sätts igång.
Jag har haft det så här minst 5 år, säkert längre. Jag känner att detta är inte ok längre! Ångesten ska ju inte få styra mig mer! Då måste jag bli av med detta beteendet! Om jag lyckas bli av med detta så får jag nog mycket gratis sen, tex att jag kan äta på resturang, mm, vilket betyder att jag blir mindre hämmad och kan göra allt som "normala" människor kan utan att tänka på hur min mage ska reagera på mat/måltider.
Förstår ni mig?
Det är fruktansvärt jobbigt detta och det styr mina dagar! Jag mår ju bättre nu som sagt men detta styr alldeles för mycket fortfarande. Jag vill inte ha det så. Jag måste bli fri från detta beteende annars blir jag nog inte riktigt fri från agorafobin eller paniksyndromet. Allt hänger ju ihop!
Min psykolog säger att jag måste matexponeras nu! Jag måste ta tag i detta, därför bestämde vi att exponeringar nu i fortsättningen ska handla om matfobin.
Exponeringarna denna vecka blir alltså följande:
Inför nästa psykologbesök på torsdag ska jag ha ätit 1 macka, senast kl 12.00. Jag behöver några timmar efter jag ätit för att se hur magen reagerar, därför valde jag absolut senast kl 12.00. Detta känns jättejobbigt faktiskt.
Bestämde en exponering till:
Jag ska äta 1 macka varje morgon senast kl.10.00. Detta innebär då att på torsdag ska jag äta 1 macka kl 10.00 och 1 macka till kl.12.00. Fy!
Känns jättejobbigt att äta macka på morgonen! En vanlig dag äter jag kanske min första macka kl 13.00. Hemska exponeringar!
Idag kände jag att jag verkligen inte ville äta och bestämde mig för att inte äta nån macka! Mamma åt frukost och jag satt vid bordet och sa att jag inte skulle äta nån macka.
Efter ett tag så tog jag en macka och åt upp den :) Klockan var strax innan 10.00.
Jag gjorde det ändå :) Men det var jobbigt!
Hur ska det gå imon? Jag ska ju iväg vid 12.00. Jag tror inte jag kommer få i mig nån macka imon, men jag ska göra allt jag kan för att få i mig den där mackan imon innan jag går till frissan. Önska mig lycka till!
Kram
tisdag 24 april 2012
Drömmar
Jag har drömt lite konstigt dom senaste nätterna. Inga mardrömmar, snarare roliga och väldigt konstiga drömmar.
I morse vaknade jag av att jag drömde att jag blev anklagad för snatteri i en affär. Haha, jag hade inte tagit någonting, men fick tömma fickorna och då hade jag en förpackning med bodylotion i jackfickan, men sa till dom att jag absolut inte tagit den utan att jag hade köpt den någon annanstans för länge sen och hade kvittot kvar! Varför hade jag den i fickan? Haha, sedan hade jag ett läppglans i fickan som det stod Swedbank på, haha! Undra vart man köper såna läppglans?
Hon sa att dom hade övervakningskameror och skulle kolla om jag snattat nåt. Det hade jag ju inte och jag fick gå! Hmm, vad sjutton kan en sån dröm betyda? Jenny, vet du?
Haha, vilken dröm alltså! Ganska roligt! Det är typ såna drömmer jag har drömt dom sista nätterna....
Måste väl betyda nåt, eller?
Kram
I morse vaknade jag av att jag drömde att jag blev anklagad för snatteri i en affär. Haha, jag hade inte tagit någonting, men fick tömma fickorna och då hade jag en förpackning med bodylotion i jackfickan, men sa till dom att jag absolut inte tagit den utan att jag hade köpt den någon annanstans för länge sen och hade kvittot kvar! Varför hade jag den i fickan? Haha, sedan hade jag ett läppglans i fickan som det stod Swedbank på, haha! Undra vart man köper såna läppglans?
Hon sa att dom hade övervakningskameror och skulle kolla om jag snattat nåt. Det hade jag ju inte och jag fick gå! Hmm, vad sjutton kan en sån dröm betyda? Jenny, vet du?
Haha, vilken dröm alltså! Ganska roligt! Det är typ såna drömmer jag har drömt dom sista nätterna....
Måste väl betyda nåt, eller?
Kram
söndag 22 april 2012
Lekdags
Igår blev jag förkyld! Inte alls kul.
Jag gjorde inget speciellt igår, var bara ute med Malte en stund på gården. Han sprang på gräsmattan och då kom en granne med sin hund Tilda. Malte och Tilda har träffats tidigare och dom tycker verkligen om varandra. Vi kastade boll och dom sprang och lekte i ca 30 minuter. När vi kom in var Malte helt slut :) Tog lite kort på dom små söta :)
Idag tog jag och mamma med Malte till en hundgård här i närheten, tar väl ca 10 minuter att gå dit. Vi var där i ca 30 minuter! Jag ser detta som en exponering faktiskt! 30-40 minuter utan toaletter i närheten :) Gick hur bra som helst! Malte tyckte det var jätteroligt!
Nu blir det vila i soffan!
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Jag gjorde inget speciellt igår, var bara ute med Malte en stund på gården. Han sprang på gräsmattan och då kom en granne med sin hund Tilda. Malte och Tilda har träffats tidigare och dom tycker verkligen om varandra. Vi kastade boll och dom sprang och lekte i ca 30 minuter. När vi kom in var Malte helt slut :) Tog lite kort på dom små söta :)
Idag tog jag och mamma med Malte till en hundgård här i närheten, tar väl ca 10 minuter att gå dit. Vi var där i ca 30 minuter! Jag ser detta som en exponering faktiskt! 30-40 minuter utan toaletter i närheten :) Gick hur bra som helst! Malte tyckte det var jätteroligt!
Nu blir det vila i soffan!
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
fredag 20 april 2012
IKEA
Igår frågade mamma om jag skulle följa med till IKEA idag. Jag hatar verkligen den affären! Först och främst därför att den är tråkig, sen också för att det alltid är mycket folk där! Jag åker inte gärna dit. Men jag bestämde att jag skulle prova att åka med.
Min bror var här och åt frukost med oss i morse och då sa han att han också skulle till IKEA för att handla lite åt hans fru. Vi åkte tillsammans alla tre. Vi var nog på IKEA ca 1 timma! Gick hur bra som helst, ingen känning alls! Så skönt!
Efter IKEA åkte vi till nån tygaffär där Johan skulle köpa tyg till Linda, efter det åkte vi till Arken Zoo och köpte en drickesfontän till katterna och Malte (nä, dom är inte alls bortskämda) :) Sista anhalten var att hämta mammas jacka på kemtvätten. Allt detta tog ca 2 timmar!
Så glad att det går bättre för mig att komma ut nu! Roligt att kunna göra lite saker igen :)
Jag hoppas att detta håller i sig nu! :)
Nu blir det Let´s Dance :)
Kram
Min bror var här och åt frukost med oss i morse och då sa han att han också skulle till IKEA för att handla lite åt hans fru. Vi åkte tillsammans alla tre. Vi var nog på IKEA ca 1 timma! Gick hur bra som helst, ingen känning alls! Så skönt!
Efter IKEA åkte vi till nån tygaffär där Johan skulle köpa tyg till Linda, efter det åkte vi till Arken Zoo och köpte en drickesfontän till katterna och Malte (nä, dom är inte alls bortskämda) :) Sista anhalten var att hämta mammas jacka på kemtvätten. Allt detta tog ca 2 timmar!
Så glad att det går bättre för mig att komma ut nu! Roligt att kunna göra lite saker igen :)
Jag hoppas att detta håller i sig nu! :)
Nu blir det Let´s Dance :)
Kram
2 månader
Idag är det exakt 2 månader sedan jag hade min senaste panikattack. http://www.anna-mittlivsresa.blogspot.se/2012/02/hemsk-natt.html
Det är helt otroligt! Svårt att förstå nu att det var en del av min vardag då! Jag hade attacker var och varannan dag/natt.
Jag har sovit jättebra på nätterna dom två senaste månaderna, nästan utan ett enda avbrott. Helt otroligt. Så bra har jag aldrig sovit! Jag tänker på det varje morgon jag vaknar och tackar för att jag sovit så bra och inte haft några attacker. Jag är rädd för att ta detta för givet liksom, gör jag det och inte tänker på att jag är glad för detta så känns det som att det kan komma tillbaka. Därför måste jag tacka för detta varje dag, och absolut inte ta något för givet. Förstår ni hur jag tänker? Svårt att sätta ord på, men jag skriver bara av mig mina tankar här och är det något ni undrar över eller nåt ni inte förstår så är det bara till fråga så svarar jag er.
Hoppas att följande månader blir lika bra som dom två sista har varit :)
Det är helt otroligt! Svårt att förstå nu att det var en del av min vardag då! Jag hade attacker var och varannan dag/natt.
Jag har sovit jättebra på nätterna dom två senaste månaderna, nästan utan ett enda avbrott. Helt otroligt. Så bra har jag aldrig sovit! Jag tänker på det varje morgon jag vaknar och tackar för att jag sovit så bra och inte haft några attacker. Jag är rädd för att ta detta för givet liksom, gör jag det och inte tänker på att jag är glad för detta så känns det som att det kan komma tillbaka. Därför måste jag tacka för detta varje dag, och absolut inte ta något för givet. Förstår ni hur jag tänker? Svårt att sätta ord på, men jag skriver bara av mig mina tankar här och är det något ni undrar över eller nåt ni inte förstår så är det bara till fråga så svarar jag er.
Hoppas att följande månader blir lika bra som dom två sista har varit :)
torsdag 19 april 2012
Ingen hundkurs
Det blir ingen hundkurs ikväll. Kvinnan som håller i den ringde mig igår och sa att hon får ställa in kursen pga av dödsfall i familjen. Hon skulle höra av sig om några veckor om det blir aktuellt.
Men vi bestämde oss för att boka kurs nån annanstans istället, så det blir en kurs med start i maj på Hundens Hus i Frölunda. En inomhusarena med kafé :) Känns mycket bättre för mig eftersom jag är beroende av toaletter fortfarande. Kursmaterial och fika ingår i priset :) Så det blir teori och praktik vilket passar mig bra! Kursen är på 1,5 h/gång under 6 veckor. Känns jätteroligt!
Kontakt och vardagslydnad - steg 1 heter kursen. Spännande! Jag ser verkligen framemot detta!! :):)
Men vi bestämde oss för att boka kurs nån annanstans istället, så det blir en kurs med start i maj på Hundens Hus i Frölunda. En inomhusarena med kafé :) Känns mycket bättre för mig eftersom jag är beroende av toaletter fortfarande. Kursmaterial och fika ingår i priset :) Så det blir teori och praktik vilket passar mig bra! Kursen är på 1,5 h/gång under 6 veckor. Känns jätteroligt!
Kontakt och vardagslydnad - steg 1 heter kursen. Spännande! Jag ser verkligen framemot detta!! :):)
För dig som har en hund över ca 6 mån och inte gått kurs tidigare.
Roliga övningar som stärker er relation samt lägger grunden för förtroende, samarbete och trygghet. Vi går igenom kontaktövningar, koppelträning, sitt, ligg, stå, stanna kvar, inkallning, stanna på avstånd. Teorin innehåller inlärning på bästa sätt, etologi, stress, hälsovård etc
6 x 1,5 tim. Praktik & Teori varvas.
Psykologbesök
Igår var jag hos psykologen. Vi pratade om en hel del faktiskt, igår var terapitimman lång.
Jag hade tid vid 14.00, men var där redan 13.40. Jag brukar ju inte vilja vara för tidig då jag tycker att det är jobbigt med väntrummet fortfarande. Efter toabesök satte jag mig i väntrummet ca 13.45. En hel kvart kvar! Jag kände mig lite orolig och pulsen började slå lite, så jag bestämde mig för att magandas för att lugna ner mig lite och inte sätta igång spiralen (panikångesten). Det funkade bra! Jag satt där och blundade och andades och tänkte på ingenting! Jag lugnade ner mig och sen var det dags att gå in! Jag börjar bli bra på detta nu!
Vi pratade om mina exponeringar och panikångesten. Jag sa till honom att det var väldigt längesen jag hade en panikattack. Han säger att han tycker att jag nästan är klar med den KBT-processen (men vi har lite mer att gå igenom, jag är fortfarande väldigt rädd för att få en ny panikattack, så han ska gå igenom en gång till vad en panikattack är, osv, så jag får det inpräntat i hjärnan att det inte är något farligt!). Han säger att jag står på toppen av kullen nu när det gäller exponeringarna, det värsta har jag gjort! Det har jag bakom mig! Nu är det bara resten kvar, dom små utmaningarna! :) Vi pratade då om hur jag var för bara några månader sen, jag var livrädd för att sätta mig i snurrstolen tex....nu kan jag sätta mig i den och snurra hur många gånger som helst utan problem! :)
Han menar på att jag får sköta och bestämma vilka exponeringar jag ska göra, när jag ska göra dom, osv. Han finns som stöd, men tycker inte att han behöver styra det längre. Jag har gjort så mycket redan och på egen hand.
Vi har fortfarande agoarafobin att jobba med, det känns som den värsta biten faktiskt. Alltså dom där två sakerna hänger ju ihop, men det är agorafobin som hämmar mig. Jag får fortsätta jobba med att bli av med den, kommer nog ta lite tid men jag känner att jag är på god väg. Jag gör saker nu som jag aldrig kunde tänka mig att göra för bara några månader sen!
Vi pratade om annat också, men jag känner att det för personligt att skriva om här på bloggen, det är en annan process som jag ska börja jobba med nu. Jag behöver bli mer oberoende av andra personer i min närhet och hitta min självkänsla och mitt självförtroende. Den processen kommer nog att ta mycket längre tid, men jag hoppas att jag blir så bra att jag kan flytta hem igen och börja leva ett eget liv, utan ständig oro och ångest för andra runtomkring mig, och att jag äntligen kommer kunna lära mig att vara ensam! Att trivas ensam, att tycka det är skönt att vara ensam, mm.
Det var ett besök som bestod av både tårar och skratt! Det är väl så det ska vara hos psykologen :)
Kram
Jag hade tid vid 14.00, men var där redan 13.40. Jag brukar ju inte vilja vara för tidig då jag tycker att det är jobbigt med väntrummet fortfarande. Efter toabesök satte jag mig i väntrummet ca 13.45. En hel kvart kvar! Jag kände mig lite orolig och pulsen började slå lite, så jag bestämde mig för att magandas för att lugna ner mig lite och inte sätta igång spiralen (panikångesten). Det funkade bra! Jag satt där och blundade och andades och tänkte på ingenting! Jag lugnade ner mig och sen var det dags att gå in! Jag börjar bli bra på detta nu!
Vi pratade om mina exponeringar och panikångesten. Jag sa till honom att det var väldigt längesen jag hade en panikattack. Han säger att han tycker att jag nästan är klar med den KBT-processen (men vi har lite mer att gå igenom, jag är fortfarande väldigt rädd för att få en ny panikattack, så han ska gå igenom en gång till vad en panikattack är, osv, så jag får det inpräntat i hjärnan att det inte är något farligt!). Han säger att jag står på toppen av kullen nu när det gäller exponeringarna, det värsta har jag gjort! Det har jag bakom mig! Nu är det bara resten kvar, dom små utmaningarna! :) Vi pratade då om hur jag var för bara några månader sen, jag var livrädd för att sätta mig i snurrstolen tex....nu kan jag sätta mig i den och snurra hur många gånger som helst utan problem! :)
Han menar på att jag får sköta och bestämma vilka exponeringar jag ska göra, när jag ska göra dom, osv. Han finns som stöd, men tycker inte att han behöver styra det längre. Jag har gjort så mycket redan och på egen hand.
Vi har fortfarande agoarafobin att jobba med, det känns som den värsta biten faktiskt. Alltså dom där två sakerna hänger ju ihop, men det är agorafobin som hämmar mig. Jag får fortsätta jobba med att bli av med den, kommer nog ta lite tid men jag känner att jag är på god väg. Jag gör saker nu som jag aldrig kunde tänka mig att göra för bara några månader sen!
Vi pratade om annat också, men jag känner att det för personligt att skriva om här på bloggen, det är en annan process som jag ska börja jobba med nu. Jag behöver bli mer oberoende av andra personer i min närhet och hitta min självkänsla och mitt självförtroende. Den processen kommer nog att ta mycket längre tid, men jag hoppas att jag blir så bra att jag kan flytta hem igen och börja leva ett eget liv, utan ständig oro och ångest för andra runtomkring mig, och att jag äntligen kommer kunna lära mig att vara ensam! Att trivas ensam, att tycka det är skönt att vara ensam, mm.
Det var ett besök som bestod av både tårar och skratt! Det är väl så det ska vara hos psykologen :)
Kram
tisdag 17 april 2012
Varför?
Det är nåt konstigt med hur jag fungerar/tänker, eller hur panik syndromet fungerar kanske jag ska säga. Vad är det som händer i hjärnan när man får lite press på sig? Jo, det blir kaos, och blir det kaos i hjärnan blir det kaos i magen (hos mig iallafall).
Låt mig berätta:
Mamma har jobbat inatt, och pappa jobbar extra idag för att dryga ut pensionen lite. Vilket innebär att jag är ensam hemma idag (mamma sover på dagen). Vilket i sin tur betyder att jag "måste" ansvara för att Malte kommer ut. Detta "måste" blir i min hjärna ett väldigt stort krav, och för en person med panik syndrom så är inte krav jättevälkomna, snarare väldigt ovälkomna. Man hatar kraven, man vill inte alls ha krav på sig!
Därför började mina tankar gå lite så här (med början igår kväll och fortsatte nu på morgonen):
"Oj, nu är jag ensam imon, då får jag ju absolut inte få ont i magen eller få diarré eftersom jag måste gå ut med Malte!" Vad händer då på morgonen när man går upp? Gissa, hehe....
Jodå, Anna får ont i magen och får gå på toaletten ett antal gånger! Otippat va?
Jag blir så trött på detta alltså! Hur jävla mycket kan hjärnan ställa till med egentligen? Jag går ut med Malte flera ggr om dagen annars, utan problem! Men så fort det blir ett "krav" så "ballar" jag ur! (att "balla ur" betyder på göteborgska "att nånting går fel", "att det skiter sig" helt enkelt, hehe").
Nu var det så att när detta inträffade så sov Malte så jag kände att jag inte behövde ha bråttom ut iallafall. Sen sa jag till mig själv att "nu får du skärpa till dig Anna, vad är problemet?" Försökte verkligen att ta makten över oron och kraven, om ni förstår vad jag menar? Och det gjorde jag faktiskt! Magen blev bättre och efter ca 20 min efter sista toabesöket gick jag ut med Malte! Inte så långt och inte så länge, men han fick göra sina behov! Och hur farligt var det? Inte alls! Jag tycker faktiskt att jag vann! Gjorde jag det?
Vi var ute en sväng till för ett tag sen och om en timme är det dags att gå ut igen. Nu är magen hur lugn som helst!
Fattar ni eller? Hur sjuk kan man bli? Känner mig som ett psyco idag! Blir så trött på mig själv alltså!!
Kram
Låt mig berätta:
Mamma har jobbat inatt, och pappa jobbar extra idag för att dryga ut pensionen lite. Vilket innebär att jag är ensam hemma idag (mamma sover på dagen). Vilket i sin tur betyder att jag "måste" ansvara för att Malte kommer ut. Detta "måste" blir i min hjärna ett väldigt stort krav, och för en person med panik syndrom så är inte krav jättevälkomna, snarare väldigt ovälkomna. Man hatar kraven, man vill inte alls ha krav på sig!
Därför började mina tankar gå lite så här (med början igår kväll och fortsatte nu på morgonen):
"Oj, nu är jag ensam imon, då får jag ju absolut inte få ont i magen eller få diarré eftersom jag måste gå ut med Malte!" Vad händer då på morgonen när man går upp? Gissa, hehe....
Jodå, Anna får ont i magen och får gå på toaletten ett antal gånger! Otippat va?
Jag blir så trött på detta alltså! Hur jävla mycket kan hjärnan ställa till med egentligen? Jag går ut med Malte flera ggr om dagen annars, utan problem! Men så fort det blir ett "krav" så "ballar" jag ur! (att "balla ur" betyder på göteborgska "att nånting går fel", "att det skiter sig" helt enkelt, hehe").
Nu var det så att när detta inträffade så sov Malte så jag kände att jag inte behövde ha bråttom ut iallafall. Sen sa jag till mig själv att "nu får du skärpa till dig Anna, vad är problemet?" Försökte verkligen att ta makten över oron och kraven, om ni förstår vad jag menar? Och det gjorde jag faktiskt! Magen blev bättre och efter ca 20 min efter sista toabesöket gick jag ut med Malte! Inte så långt och inte så länge, men han fick göra sina behov! Och hur farligt var det? Inte alls! Jag tycker faktiskt att jag vann! Gjorde jag det?
Vi var ute en sväng till för ett tag sen och om en timme är det dags att gå ut igen. Nu är magen hur lugn som helst!
Fattar ni eller? Hur sjuk kan man bli? Känner mig som ett psyco idag! Blir så trött på mig själv alltså!!
Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)