För personligt?

Jag har funderat på om jag ska skriva detta inlägg, eller om det är för personligt för att dela med mig av? Jag tycker egentligen att det är min ensak och att inga andra behöver veta detta, men eftersom min blogg har den funktionen för mig att den fungerar som en typ av dagbok, och att jag här ventilerar mina tankar och känslor, så känns det ändå rätt att skriva detta. 

Igår var jag hos en gynekolog på undersökning. Jag ringde för ett tag sen och bad om tid för att jag får väldigt ont vid sex. 
Ända sedan jag blev sexuellt aktiv har jag haft ont vid samlag. Jag har aldrig riktigt fattat att det inte är normalt (tänkt att det är väl så det känns för alla), jag har varit på gynundersökningar många ggr, för provtagning och liknande, men alla barnmorskor har alltid sagt att allt ser bra ut. Därför har jag aldrig pratat med någon om det.

När jag för ca 2 månader sen var och tog cellprov så gjorde det så ont att jag började gråta i gynstolen, men barnmorskan reagerade inte och återigen trodde jag att det är så här det känns för alla kvinnor. 
Efter den undersökningen så hade jag ont i mitt underliv i ett dygn efter (känns som mensvärk eller som hugg och kramper i nedre delen av magen). 
Samma symtom har jag 1-2 dygn efter att jag har haft sex...

När jag har sex (penetration) så brinner det som eld och svider i och runt slidöppningen. Den smärtan går inte att beskriva för nån som inte känt samma. Om det ens går att ha sex med penetration så gör sedan varje stöt killen gör ont och det känns som knivhugg i underlivet. Oftast så får jag avbryta för att det gör alldeles för ont, men ibland "står jag ut" för jag vill inte känna mig annorlunda och misslyckad, och jag vill ju inte att killen ska se "ner" på mig. När akten sedan är över eller efter jag avbrutit den så skakar jag i hela kroppen pga att jag spänt mig så mycket för att uthärda smärtan.
Det har hänt ett flertal gånger att jag gråtit under akten, men det är liksom ingen kille som reagerat på det direkt och därför har jag ju alltid trott att det är så alla har det, för annars hade dom väl reagerat och kunnat jämföra mig med andra dom haft sex med som inte haft ont och gråtit, och sagt det till mig? Eller? 

Jag kan inte ens använda tampong för att det gör för ont att föra in, så då kan ni ju tänka er att föra in en penis där i varierande storlekar......AJ!!!

Jag har aldrig nånsin haft ett smärtfritt samlag, alla gånger jag har haft sex har gjort mer eller mindre ont.....
Jag ser sex (penetration) som ett "nödvändigt ont" när jag är i en relation, för mig är sex förknippat med smärta, ångest och misslyckanden.
Därför är det skönt att vara singel, utan krav på att ha sex......men det lär ju inte bli lättare för mig att hitta en kille nu, haha. Vem vill ha en tjej med vestibulit och vaginism??
Det skulle inte jag vilja ha.......

Jag har svårt för att använda för tajta byxor, som tex tajta jeans, strumpbyxor, mm. Det blir klåda och sveda och obehag. Efter förkylningsinfluensor får jag alltid klåda, mm. Jag har då trott att jag fått svaminfektioner och behandlat med svampmedel, men det är alltså min vestibulit som gör detta. Därför har jag fått utskriven en salva som ska hjälpa när dessa besvär är som värst. 

Jag har alltså en sjukdom som heter vestibulit och också vaginism. Finns ingen bot på detta tyvärr, men tips och råd finns. Det finns KBT-terapi för detta, det finns bedövningssalva man kan använda innan samlag och andra hjälpmedel. Får pröva mig fram och se om jag kan bli hjälpt av detta.....men som sagt, jag har ingen vidare sexlust direkt. Men det är nog det enda som kan hjälpa, det är nog att pröva sig fram och hitta knep och trix för att få det att funka. Men det gäller ju att hitta en förstående partner, och jag undrar faktiskt om det finns nån sån? Kanske finns nån kille därute som inte är så särskilt intresserad av sex? Haha, ah eller hur??? Haha....

Vestibulit:

Vestibulit (en förkortning av Vulva Vestibulit Syndrom) också känd under namnen vaginism eller slidkramp och är en ganska vanlig åkomma med drygt 6 av 100 svenskor drabbade. Vid vestibulit uppstår en kraftig och brinnande smärta när man försöker penetrera slidöppningen. Slidkramp har ofta delvis psykiska orsaker och har för många tjejer en förödande effekt på sexlivet då de på grund av åkomman inte kan genomföra samlag. Hjälp finns dock att få och är ofta effektiv. Det finns en rad olika behandlingsmetoder för att bota eller åtminstone lindra vestibulit och i viss mån går det troligen att förebygga vestibulit.

Orsaker

Psykiska orsaker

Orsaken till vestibulit är inte helt uträdd och det finns en viss oenighet bland läkare kring vad den egentligen orsakas av. De flesta läkare menar dock att vestibulit oftast är en, åtminstone delvis, psykosomatisk åkomma. Psykosomatisk innebär på läkarspråk ett psykiskt besvär som får fysiska symptom, dvs. att man blir kroppsligt sjuk på grund av själsliga problem. Det är ex. mycket vanligt att tjejer med vestibulit har en skamfylld syn på sexualitet och sitt underliv. Det är också mycket vanligt att man har en förväntan av, och en överdriven rädsla för, att förlusten av oskulden och spräckandet av mödomshinnan ska göra ont. Dessa mer eller mindre undermedvetet självpålagda psykiska handikapp verkar alltså vara viktiga i utvecklandet av vestibulit. Huruvida alla fall av vestibulit verkligen har psykiska orsaker är dock långt ifrån säkert.

Fysiska orsaker

Oavsett om vestibulit har psykiska orsaker, har även åkomman fysiska orsaker. Dessa består dels i att en muskel i underlivet reflexmässigt spänner sig när man försöker penetrera slidan. Reflexen är inte viljestyrd och kan liknas vid blinkningsreflexen när någonting far mot ögat. Förutom den ofrivilliga reflex-spänningen blir vid vestibulit även nervcellerna vid slidöppningen överkänsliga och skickar onödiga smärtsignaler till hjärnan. De överkänsliga nervcellerna kan dessutom ”smitta” sina grannceller med överkänsligheten och göra att det känsliga området blir både större och känsligare.

Symptom


Symptomen ofta svåra

Symptomen vid vestibulit består i att tryck eller tänjning mot slidöppningen ger en intensivt brännande och svidande smärta mellan de inre blygdläpparna och gör området rodnat. Smärtan gör att samlag kan göra mycket ont och t.o.m. vara omöjligt att genomföra.
För många tjejer är symptomen värst dagarna före och efter mens då östrogennivån i kroppen är extra låg då.
Är vaginismen tillräckligt svår kan den drabbade inte ens stoppa in en tampong i underlivet eller genomgå en gynekologisk undersökning och det kan till och med göra ont att cykla, rida eller bära tajta trosor och byxor.

Diagnosticering
För att diagnostisera vestibulit använder sig läkaren normalt av en lång tops som berör vissa punkter i slidan med en lätt beröring. Vestibulit kategoriseras av läkare med en svårighetsgrad mellan 1-4, där den värsta graden (4) innebär att patienten i stort sett värjer sig med alla medel för att hindra läkaren att känna med topsen, så gör det ont ska du säga detta tydligt till läkaren. Ligg inte tyst och gny och försök vara ”stark” då läkaren i så fall kanske ställer en felaktig diagnos. 

Behandling

Då det finns flera olika orsaker till varför man får vestibulit finns det också flera olika behandlingar.
Tillfällig avhållsamhet

Den enklaste behandlingen är att bara låta det smärtande området vara ifred, dvs. inte ha samlag under en period på 3-4 månader. Ha gärna sex eller onanera, men inte vaginalt penetrerande samlag. Använd inte heller p-piller under denna period och försök att undvika att använda medicin mot svampinfektion om det går. Har du lättare vestibulit hjälper detta ofta.

Rätt intimhygien

Se även över din intimhygien och undvik parfymerad tvål i underlivet.

Akupunktur
Vaginism kan också behandlas med akupunktur för att få slidmuskeln att slappna av. 

Förlossning

Att föda barn botar ofta effektivt vestibulit genom att de sköra slemhinnorna med de känsliga nervändorna rivs bort under förlossningen.

Bedövande glidmedel 

Ifall man använder glidmedel kan man byta till ett mildare, t.ex. RFSU Klick Silk. Det finns dock idag glidmedel med såväl bedövande som kylande effekt. Denna typ av glidmedel marknadsförs främst till dem som praktiserar analsex och använder glidmedlet för att underlätta analsexet genom att slappna av ringmuskeln och domna den. Vid analsex är det nämligen också vanligt med smärta om den mottagande partnern är spänd och förväntar sig att det ska göra ont. Kroppen svarar nämligen i allmänhet på stress med att spänna sig och smärtan man kan få av att ens partner försöker penetrera ens spända ringmuskel kan påminna mycket om den smärta man känner när ens partner försöker penetrera slidan vid vestibulit. Även om bedövande glidmedel ofta inte hjälper mot svåra fall av vestubulit kan den faktiskt ha en positiv effekt för många med mildare former. Även på marknaden för bedövande glidmedel dominerar på glidmedelmarknaden annars starka varumärken som Eros med sin Woman Relax och pjur med sin Analyse Me. 

KBT Kognitiv BeteendeTerapi

Då orsaken till vaginism ofta (åtminstone delvis) är psykisk, så är kognitiv beteendeterapi (KBT) eller vanlig samtalsterapi många gånger tillräcklig för att bota åkomman. Nyckeln ligger ofta i att acceptera sin kropp och inte se sitt underliv eller sex som något smutsigt eller ångestfyllt. 

Smärtlindrande Gel

Även om t.ex. psykoterapi löser de psykiska besvären kan vestibuliten ofta kvarstå. Detta beror antagligen på att man på grund av smärtan har utvecklat muskelspänningar i bäckenbotten. Så länge dessa spänningar finns kvar kan nerverna inte återgå till ett normalt läge så att man blir kvitt smärtan. Då vaginismen beror på att nervändarna blivit överaktiva ligger kuren biologiskt i att trubba av dessa nervändar så att de blir ”normal”-känsliga. Detta kan du försöka göra genom att applicera en smärtlindrande gel i de drabbade områdena 4-5 gånger dagligen, varje dag i 3-4 månader.

Elektromyografisk Biofeedback

En annan behandlingsmetod heter Elektromyografisk Biofeedback och går ut på att man lär sig att slappna av medan man har en liten apparat i slidan. Man kan också läsa på en elektronisk läsare hur mycket man spänner musklerna.

Botox

En ny och lovande metod är att använda Botox, som normalt förknippas med skönhetsingrepp. Botox är varumärkesnamnet för det extremt starka nervgiftet Botulinumtoxin som paralyserar muskeln som det injiceras i och gör den slapp i flera månader. Om man injicerar Botox i slidmuskeln paralyseras den och kan inte krampa vid samlag. Även om paralyseringseffekten försvinner efter några månader är målet att kroppen då ”lärt” sig att samlag inte gör ont och man därför inte reflexmässigt spänner sig. En bieffekt vid Botox-behandling kan dock vara inkontinens. 

Kirurgiskt Ersätta Slemhinnan

En sista utväg vid Vestibulit är en operation där den del av slemhinnan som är känslig för smärta avlägsnas och ersätts med ny slemhinna från slidans nedre del som är tjock och motståndskraftig. 

Relationsproblem pga. vestibulit

Svårt att prata om problemet

Vestibulit skapar ofta problem i relationen till pojkvännen eller maken. Tyvärr känner många par också att det är svårt att prata om problemen och tjejen får ofta skuldkänslor och känner skam för att hon tycker att hon inte räcker till och känner rädsla för att göra sin partner besviken. Både killen och tjejen kan känna sorg och rädsla för att förlora sin partner. Dessa negativa känslor skapar en stress som förvärrar vaginismen ytterligare. Detta kan skapa en nedåtgående spiral som gör att tjejen känner hopplöshet och tappar sexlusten.

Medicinering av fel åkomma

Då Vestibulit är en väldigt diffus åkomma, ungefär som ”huvudvärk” eller ”magont” (som ju kan bero på en mängd olika sjukdomar och åkommor) kan vestibuliten av läkare ofta ses som en följd av någon annan sjukdom och att vestibuliten inte är orsaken till att tjejen mår dåligt, utan en följd av någon annan åkomma. Vad som är hönan och vad som är ägget är ofta svårt att veta och vestibulit kan troligen vara både orsaken till depression, Generaliserat ångestsyndrom etc. och följden av dessa problem.

Denna ”höna och ägget”-problematik gör ofta att tjejer med vestibulit klassas som deprimerade och får antidepressiv medicin. Denna medicin, så kallade ”lyckopiller”, t.ex. SSRI-läkemedel, har i sig ofta bieffekten att den minskar sexlusten och tjejens sexlust kan därför minska ännu mer. Även om lyckopillrena ofta hjälper tjejen så att hon mår psykiskt bättre kvarstår många gånger vestibuliten. Detta gör att mannens problem med sexuellt frustration inte blir löst. Om vestibuliten är orsaken till att tjejen mår dåligt vore det mycket bättre att bota denna istället för att lindra följdsjukdomen nedstämdhet/depression. Om tjejen mår psykiskt bättre med antidepressiv medicin men vaginismen kvarstår bör hon fortsätta att söka hjälp för att bli kvitt vestibuliten i sig.
Förebygga Vestibulit

Eftersom orsaken till vestibulit är okänd, är det svårt att veta hur man ska förebygga det. Då vestibulit också troligen ofta är psykosomatisk, dvs. är ett psykiskt besvär som får fysiska symptom, är det extra svårt att förebygga.

Vad man dock vet är att slemhinnan i förgården är mycket känslig och att överdrivet tvättande av underlivet eller användning av hygienprodukter som irriterar kan skada slemhinnan varför detta ska undvikas. Man bör inte heller ha samlag om det börjar göra ont, om man har svampinfektion eller saknar lust/sexuell upphetsning.Förutom ovanstående verkar vissa faktorer öka risken för Vestibulit:

• En låg smärttröskel

• Återkommande urinvägs- och svamp-infektionerAtt man utsatts för eller bevittnat sexuella övergrepp

• Att man växt upp i en miljö där det förekommit våld i nära relationer
  
• Att man blivit uppfostrad att förknippa och se på sex (och sitt underliv) som något omoraliskt, vulgärt, smutsigt eller syndigt

• En överdriven rädsla för att förlusten av oskulden och spräckandet av mödomshinnan ska göra ont
  
• Att man genom media eller bekanta fått förväntningen att sex ska göra ont
  
• Att lida av Generaliserat ångestsyndrom eller vara koniskt stressad
  
• Att vara högpresterande med höga krav på sig själv
  
• Att ha samlag utan att egentligen ha lust
  
• Att använda p-piller

Källa: http://www.underlivet.nu/sjukdomar/vestibulit-vaginism

Efter läkarbesöket igår och dignosen jag fick så har jag varit lite ledsen faktiskt. 
Jag satt och tänkte igenom hur många diagnoser jag fått nu det sista året/åren...är ett par stycken :(

* Paniksyndrom med agorafobi
* Återkommande deprissioner
* IBS (irritabel tarm)
* Vestibulit/vaginism
* Skolios (sned ryggrad, vilket gör att jag har ryggbesvär)

Sedan dras jag ju med min tandvärk också, men det är ju inte kroniskt, kommer ju gå över vid behandlig förhoppningsvis. (väntetid 5-7 månader innan jag kommer dit)

Jag tycker att det räcker nu! Hur mycket mer ska jag behöva ha? Jag känner att mitt paniksyndrom är tillräckligt, är ju så hämmande och svårbehandlat. Det tar all min energi och ork att försöka ta mig igenom vardagen och kunna leva som "normala" människor.
Att nu återigen känna sig "onormal" och inte ens kunna ha sex gör mig ännu mer deprimerad  och gör så att jag känner mig ännu mer misslyckad som människa.

Ok, det är inte hela världen att inte kunna ha sex, man överlever ändå. Finns ju olika typer av sex, behöver ju inte alltid vara penetration, men ändå.
Men skulle ni vilja leva ett liv utan sex? Nä, det vill väl ingen!? Inte ens jag :(