Slut på pausen....

Jag har som sagt mått ganska dåligt nu på sistone....har inte orkat blogga.
Har haft en del orosmoment det sista och det blev för mycket för mig.
Men nu har ett väldigt stort orosmoment släppt och jag känner mig redo att börja blogga igen.

Jag har inte arbetstränat, har varit omöjligt med alla orostankar som varit. Ska ringa min handläggare idag och så ska vi prata om hur jag ska göra nu i fortsättningen. Jag mår inte särskilt bra nu så jag vet inte om jag orkar lägga fokus på min arbetsträning. Måste följa mitt hjärta och se till att läka först, innan jag tar på mig för mycket....

Det är riktigt jobbigt i terapin nu! Jag kommer knappt iväg dit! Vi pratade om detta sist jag och min psykolog och han sa att det finns en term inom terapin, motstånd. Att när man är i terapi så kommer man till ett ställe i terapin där det blir ett motstånd. Man vill inte längre gå dit! Allt är jobbigt att prata om, man vill inte gräva i det förflutna, man vill inte få reda på saker, man är rädd för hur allt ska bli, hur livet kommer se ut om man får reda på vissa saker, mm. Det är fruktansvärt jobbigt med terapin nu! Jag mår dåligt av den och vill helst slippa! Men jag vet att jag måste, för jag måste bli bra! Men motståndet är starkt, jag måste se till att vinna över det!! Jag har tagit mig till psykologen fastän det varit så otroligt jobbigt, det är jag stolt över, det måste betyda att jag innerst inne vill bli frisk! Jag ska klara detta! Men jag tror inte att jag orkar arbetsträna nu när det är så tufft med terapin.....

Nu ska jag gå på promenad med Malte i solen :)

Paus i bloggen

Var längesedan jag skrev, jag mår för dåligt för att orka blogga nu. Så det blir lite paus i bloggen till jag orkar ta upp det igen!

Tack!

Psykologbesök

I fredags var det psykologbesök på schemat. Jag mådde inte bra alls, hade ont i magen och en klump i halsen. Trodde det berodde på att jag ätit vitlök dagen innan (ibland kan magen reagera väldigt starkt på vitlök). Men jag tror nu i skrivande stund att det är en ångestklump faktiskt för jag känner den idag med! 

Pga detta illamående och magont så funderade jag väldigt starkt på att säga upp tiden. Jag var nära flera ggr och gick i valet och kvalet om jag skulle göra det. Pratade med mamma om det och hon sa att jag fick göra som jag ville, men hon trodde att jag skulle klara av att gå. Jag satt verkligen med telefonen i handen och var på väg att ringa och säga upp tiden, men nånting tog verkligen emot! Nån inre röst som sa till mig att inte göra det! 
Så jag bestämde mig för att åka dit! Jag skulle vinna över ångesten! Mamma sa att hon kunde följa med mig upp i väntrummet om jag ville, allt för att jag skulle kunna komma iväg! Men det ville jag ju inte, det hade känts som ett bakslag om hon skulle följa med upp! Men kändes ändå bra att veta att det var ett alternativ ifall jag inte skulle klara att gå upp.

Vi åkte in och jag gick upp själv och satt och väntade en stund innan han kallade in mig. Jag berättade som det var, att jag knappt kom iväg, mm. Han tyckte det var väldigt intressant och vill ta reda på varför jag kände som jag gjorde. Han berättade för mig att förra gången pratade vi om sånt vi inte pratat om tidigare, min barndom, var ångesten kan tänkas komma ifrån, familj, min skolfobi jag hade i tonåren, min relation med mamma, mm. Det var jobbigt, så mentalt jobbigt! Det går inte beskriva för nån som inte gått i terapi hur mycket kraft det tar på psyket och hur mycket tankar som hela tiden snurrar i huvudet och som blir till kaos pga jag inte kan sortera tankarna. Hela min vakna tid snurrar olika tankar och jag bearbetar och försöker minnas olika saker, årtal, mm för att vi ska kunna gå till botten med var ångesten kommer ifrån. 
Ärligt talat är jag livrädd för den kommande terapin nu! Jag vet inte ens om jag vill ha reda på det, för jag tror inte jag klarar av att känna så mycket ångest igen! Men jag vet att jag måste annars kommer mitt liv se ut precis som det gör nu och det vill jag ju inte. Jag vill ju leva ett eget liv, bo själv, klara av att vara ensam, mm. Men känslan av att gå tillbaka i tid, tankar, situationer, känslor, mm känns inte alls lockande just nu! Jag tror inte jag kommer klara av det! 

Pga detta med terapin och ångesten jag känner nu, gör ju att jag får ångest för allt, även arbetsprövningen. Jag vet att när jag mår så här och har den här klumpen i halsen (illamående), gör att dom negativa tankarna sätter igång och ångesten blir värre. Vilket gör att kraven på att jag ska klara av att gå till arbetsträningen ger mig ännu mer ångest nu! Fan! Jag måste ju klara detta med arbetsträningen alltså, annars kommer jag aldrig kunna jobba igen! Vad ska jag göra? Hur ska jag klara detta? Hjälp!! Hur ska jag bli av med denna klumpen? Jag hatar den! Ska jag ha ångest varje dag nu?? Orkar inte!!

Hur ska jag göra??

:(

Första dagen på arbetsträningen

Ja idag var det dags för arbetsträningen! Jag var väldigt nervös och orolig igår, hade mycket förväntansoro. Trodde inte att jag skulle kunna sova nånting i natt, men jag sov ganska bra faktiskt. Gick upp strax efter 7.00 och gjorde mig i ordning. Kände mig inte jättenervös idag faktiskt, mest förväntansfull. 

När jag kom dit så gick min handledare igenom lite rutiner och så när det gäller djuren, hur det ska skötas mm. Sedan skulle hon ha möte och jag började göra rent för djuren. Vi har bestämt hon och jag att jag ska vara med djuren när jag är där, känns bäst för mig att vara lite i skymundan nu i början. Vill inte vara ute i butiken ännu. 

Jag bytte spån, gav dom mat och vatten mm. Det finns hamstrar, marsvin, kaniner och fåglar där. Det tog 2,5 h för mig idag och jag var precis klar till 12.00 när jag skulle sluta. Timmarna bara flög iväg....

Så som ni förstår så gick ju allt jättebra! Det var jätteroligt. När jag kom hem fick jag ett sms av min handledare där hon skrev: "Bra jobbat idag Anna!" Det kändes ju väldigt bra! :)
Känner mig glad och stolt över att jag klarade första dagen så bra. 

Varit ute på promenad med Malte i solen nu :)

Nu är jag väldigt trött, och har fått huvudvärk (spännnig som släpper). Blir att vila i soffan nu en stund!

Kram <3

Värmland

I lördags åkte vi till min bror och hans familj i Värmland. Resan gick bra, är ju alltid orolig för att åka så långt pga magen. Åt en liten bulle när jag hade ca en halvtimma kvar och det gick bra.

Vi har bara pratat, ätit gott, varit ute i skogen och myst i helgen. Tagit vara på varann och pussat på Neo <3

Idag åkte vi hem! Jag var väldigt hungrig idag och hade svårt att låta bli att äta. Efter halva vägen köpte jag en bulle, åt lite grann. Lite senare åt jag lite på ett bröd och då började det knipa i magen och jag blev lite orolig och nervös. Så sista timman hem var lite jobbig, men det gick bra.

Imon är det första dagen på arbetsprövningen. Känner mig orolig och nervös, men spännande på samma gång. Jobbar 9-12, så det blir att gå upp tidigt. Jag kommer nog inte sova bra alls inatt, mycket tankar som snurrar runt i huvudet. Jag hoppas det blir bättre efter imon, första dagen är ju alltid värst! 

Ikväll ska jag kolla på nya Falk-filmen som kom i brevlådan idag :)

Kram

Fika hos morbror

I onsdags åkte vi och fikade hos min morbror och hans familj. Det var längesedan vi träffades. Vi satt och pratade några timmar,var jättetrevligt!

Vi pratade lite om hur det går för mig hos psykologen och jag sa att jag mår bättre.
Då sa min morbror så många söta saker som gjorde mig så glad! Han sa att det syns i mina ögon att jag mår bättre,att jag utstrålar ett självförtroende och en självkänsla som han aldrig sett i mig innan! Inte visste jag att det jag känner inombords, även syns utåt!

Tack morbror för dom fina orden! Dom tänker jag på varje dag nu ända sen du sa dom till mig! <3

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

Lata dagar

Det har varit några lata dagar nu i början av veckan. Skönt faktiskt! 

Ikväll ska jag, mamma, pappa och Malte åka till min morbror och hans familj på en fika. Det var väldigt längesedan vi träffades så det ska bli jättetrevligt!

Imon kväll ska jag och mamma till Helene på klädparty. Kan bli spännande..... :)

På fredag är det först tid hos frisören för klipp och blondering, sedan är det psykologbesök på schemat, och sen ska vi ha min bror och hans familj på middag. Fulspäckad dag!

På lördag åker vi till Värmland till min andra bror och hans Lina och lille Neo <3
Vi åker hem igen på tisdag, och sen på onsdagen är det min första dag på arbetsträningen! 

Så det blir fullspäckade dagar nu framöver här! Kul, men också jobbigt. Mycket tankar och lite orosmoment, tex resan till Värmland (ca 4-5 h i bil), oro inför arbetsträningen, mm.

Men jag ska försöka ta vara på dagarna i Värmland och mysa massor med Neo, och sen ska vi ut i skogen och plocka svamp. Skönt att gå i skogen och bara känna lugnet! Nu är det ju ett litet orosmoment där också pga att det inte finns toaletter, men det brukar gå bra ändå. Jag brukar inte känna nån direkt oro eller ångest i skogen, så jag tror det kommer gå bra! 

Kram

Bortbjuden på middag

I lördags kom Sanna hem till mig på dagen och hade en make-up lektion med mig. Hon stannade några timmar och det var jättetrevligt!

Hon åkte hem vid 18.00-tiden och en stund efter det körde mamma mig till Annelie som hade bjudit hem mig på middag. Det var jättetrevligt! Vi åt en god pastarätt som hon lagat! Jag har ju svårt för att äta just nu, men jag åt en liten portion iallafall och drack en öl :) 

Vi åt efterätt och bara pratade hela kvällen! Var så trevligt! Tack söta Annelie! Nästa gång är det min tur att bjuda på middag :)

Jag kom hem vid 24.00-tiden, var en väldigt intensiv dag så jag var ganska trött när jag kom hem!

Igår tog jag det väldigt lugnt och bara slappade. Vi åt Tacos och min mage klarade det bra faktiskt :)

Fy vad jag hatar hösten! Regn och blåst varje dag! Mörker! Jag hoppas att vintern kommer tidigt, så vi blir av med hösten!! 

Psykologbesök

I fredags var jag hos psykologen efter ca 5 veckors uppehåll. Det var väldigt skönt! Jag har ju känt mig ganska nere nu ett tag. 

Den nya psykologmottagningen ligger inne vid stan, vid Järntorget. Jag var lite nervös för att  börja på ett nytt ställe, nytt väntrum, längre restid, mm. Men det gick ju bra såklart! Det var ingen annan i väntrummet, fanns jättefina toaletter och var ett väldigt behagligt samtalsrum. 

Vi pratade mest om mina problem när det gäller maten och vikten, men också om annat som tynger mig, tankar, känslor, både positiva och negativa. Detta är ju en privat klinik vilket innebär att det blir mycket dyrare nu med terapin, men har bestämt mig för att fortsätta gå en gång per vecka (jag behöver det), och fick lite rabatt så det ska nog funka. 

Efter psykologbesöket så åkte vi och köpte tapeter! Jag ska göra två fondväggar hemma, och möblera om lite :) Får se när jag tag i det....

Senare på eftermiddagen kom min kompis Helene och hennes två flickor och hälsade på och fikade lite. Var jättetrevligt!

På kvällen åkte jag med mamma in till stan och hämtade min bror och hans fru som varit på Galenskaparna & After Shave. Det var roligt att sitta i bilen och vänta på dom och kolla på alla människor på gatorna och krogarna....billigt nöje, haha. Massa fulla människor :)

Kram