Allt är tungt. Huvudet är tungt. Kroppen är tung. Allt känns tungt.
Min kropp är trött, så trött. Min hjärna är trött. Hela jag är trött.
Behöver luft, behöver andas. Vill inte hamna i det helveteshål jag en gång befann mig i.
Ensam, känner mig ensam.
Ensam i min smärta, ensam i min ångest.
Ångest är ensamhet.
Lätt att ta ångesten för givet. Har en bra period och tror att den är borta för gott. Sen kommer den som ett brev på posten och jag får återigen kämpa för att hålla den på distans.
Kämpa, kämpa, kämpa. Ständigt denna kamp. När ska jag få vila? När ska kropp och själ få ro?
Idag är det tungt, hoppas att det
snart blir lättare.
Besökt din blogg förr och nu gjorde jag ett återbesök 😊
SvaraRaderaMkt för att vi har en del samma diagnoser och jag hittade din sida då jag googlade.
Det är väldigt tufft att inte må bra, särskilt då man har barn. Jag har en liten dotter nu jag med.
Dina senaste inlägg vittnar om att du har det jobbigt. Funderade på om du ännu lever ihop med din M?
Jag känner ju inte dig, men ibland kan det va fastnar jag för bloggar. Ta hand om dig
Hej Jennie
RaderaVad roligt att du skrev till mig. Jag är dålig på att uppdatera läget på bloggen. Ja då i november var det lite tungt, det går ju upp och ner hela tiden när man lever med ångest.
Men nu är det bättre än vad det var då.
Ja jag och Magnus är fortfarande tillsammans. Han är fantastisk och väldigt bra för mig. Sen är det tufft med vardagen och man tröttnar ibland men man kämpar ju vidare när man älskar varann.
Hur gammal är din dotter?
Du får gärna maila mig istället så kan vi skriva lite mer privat. Annizen_80@hotmail.com
Tack för att du läser min blogg!
Mvh Anna
Jag är här och skickar dig en kram. Vet hur det är!
SvaraRadera